Tofspåsen

Nu är det ungefär en vecka kvar till det däringa lajvet som jag har förberett mig för och det känns ganska bra. Mina grejer börjar bli färdiga och de sista kommer nog hinna bli ganska färdiga till lajvet. Jag räknar ju såklart med sista-minuten-sömnaden, det är inte mycket att göra åt det.

Det jag har kvar att göra innan jag är nöjd är:
 – Fålla och sätta i knappar i den blå klänningen, göra tippets
 – Sy pilgrimsväska
 – Sätta fast sista pälsen på hättan

Det borde inte vara någon fara att hinna, men jag kommer säkert komma på något mer att göra.

Något som jag inte trodde att jag skulle hinna med var min lilla tofspåse, men för några dagar sen blev jag färdig med den. Mönstret är bara eget hittepå, inget historiskt what-so-ever (vad jag vet). Den är gjord i ull och är dessutom kantvävd. Det var första gången jag testade på det på riktigt och det blev ganska bra. Broderiet är ganska snett och vint, men så länge ingen tittar närmare på det så märks det inte så mycket.

Här är lite bilder:

Smygtitt

Det går framåt för mig. Jag är nästan färdig med min hätta, men jag har fortfarande inte kommit så mycket längre med den grå klänningen. Fortfarande sömsmåner som ska fällas och knappar som ska sys i. Min vän Linda övertygade mig om att det är en riktigt bra idé att pressa sömsmåner så det har jag gjort med de som inte hunnit bli fällda än.

Jag har en del annat att göra med, men det är inte riktigt prioriterat så jag varken jobbar på eller skriver om det förrän resten är färdigt.

På den blå klänningen har jag kommit så långt som att jag har sytt i ärmarna och sytt ihop en liten bit av sidorna. Tillräckligt för att testa med den lila klänningen under.
Framifrån ser det faktiskt bra ut, men bakstycket är ganska fult och stort. Som tur är så går det att åtgärda så jag ska sy in bakstycket lite. Sen ska det sättas i kilar och göras knapphål och förstärkningar, kantväva ärmslut och kanske halslinnind och sen färdigt! Det borde jag väl hinna, eller?
Så här ser det ut i alla fall. Färgåtergivningen är som den är – ni vet vad jag menar.

En riktigt trevlig dag

Något som skvallrat om vår är de senaste dagarnas väder här i Göteborg. Sedan i måndags har jag inte använt någon jacka under dagtid utan har snarare behövt ta av lager när jag varit ute. Veckan har innefattat både solglasögonpremiär och mysiga promenader. 

     Igår gick jag och Olof till exempel upp till Skansen Kronan här uppe bakom huset, satt på en kanon och avnjöt en kopp varm choklad i eftermiddagssolen.
     Idag gick Ylva och jag en lång fin runda uppe vid Härlanda Tjärn och Skatås och sådär, den obligatoriska fikan intogs på en klippa ovanför tjärnen. Te, kladdkaka och godis blev dagens gotta. 
En himla mysig stund vid sjön. 
Lagom till att jag skulle åka ner till Karlshamn sist så blev bandet/bältet till mamma färdigt.
127 cm långt och ungefär 12 mm brett blev det till slut.

Jag är ganska nöjd, men det viktigaste är ju såklart att mamma är nöjd – och det har hon sagt att hon är!
På resan hem blev jag även färdig med broderiet jag påbörjade i en stund av iver och inspiration i höstas.
Inte så jämnt, inte alls HK (vad jag vet), men helt okej ändå. 🙂
Nu ska bara innerpåsen sys färdigt, kanterna på fram och bakstycke kantvävas ihop och snörning och tofsar fixas. Om jag känner mig själv rätt så kommer det ta ett tag. 
En grej som gett mig lite eld i baken är det faktum att det är i princip en månad kvar till lajvet. Domagna Fresca alltså. Jag har några smågrejer kvar att göra – det ska sys en överkjortel, tofspåsen ska bli färdig, fruhättan ska pälsbrämas och jag ska gärna hinna göra ett par nya hosor med. Plus några andra grejer som inte är så prioriterade. Min magkänsla säger mig att jag kommer hinna det. Vem är jag att säga emot? Jag vet att jag kommer få sitta och panikgöra något dagarna innan lajvet, men när har man någonsin sluppit det? Man kommer alltid på en massa saker i sista minuten. Som nu. Jag sitter och tänker på att det hade varit trevligt med en ny särk, och kanske ett par brokor. Kanske till och med en pilgrimsväska.
Sen suckar jag lite åt mig själv.

Delarna till den blå överklänningen är utklippta i alla fall. Det är en liten bit på vägen – nu ska jag bara sy ihop det med. 

Until next time!