Det här inlägget tänkte jag skulle vara, precis som rubriken säger, en liten tillbakablick. 

Tanken är att jag skulle berätta lite om hur det var när jag började göra historiska dräkter. 

Allt började faktiskt med ett lajv. Etridien 2009 för att vara exakt. Jag hade börjat hänga en del med Liz och hon berättade om gruppen hon skulle vara med i till just detta lajvet. Det skulle vara ett hertiginnefölje med många soldater och en riddare. Liz skulle spela hertiginnan och jag blev medbjuden att spela hertiginnans tärna. Vår grupp hade ganska höga krav på utrustning och tidsperioden var satt till 1250-1280. 

Jag hade aldrig någonsin tänkt på hur historiskt korrekta mina saker var, jag antog som de flesta att Sofias ateljémönstrerna visade hur man såg ut på medeltiden. Jag hade dessutom aldrig sytt något för hand, utom möjligen någon fåll någonstans. 

     Som tur väl var hade jag Liz som mentor. Hon är galet duktig på att sy och hon hjälper mer än gärna andra med det hon vet. Hon hade sedan länge sytt det mesta för hand och hade bra koll på den tidsperioden.  

Jag hängde ofta hos Liz och hon lärde mig hur det var att sy för hand med historiska medel, vikten av research innan man syr något och såklart att man ska ha helst ett par källor på det man gör. Först sydde jag en hätta, sen hoppade jag direkt på en sidenklänning. Det var rätt drygt att sy, tyckte jag, och det tog ett långt tag för mig att bli färdig, men till sist!

Där är den. Mitt första alster som jag vågar kalla historiskt korrekt. En himla fin klänning, det tycker jag fortfarande. Helt handsydd – gissa om jag var stolt när den var färdig? 

Nästa projekt blev en överklänning i ull. Valet föll på Medeltidsmodes kornblå meltonull. Med huvudet proppat med Maciejowski och Codex Manesse blev det såna där skojiga ärmar där man bara sytt fast ärmen i halva ärmhålet. Den färdiga ensemblen såg ut så här på lajvet.

Här är en bild från Maciejowskibibeln som visar ärmen, kolla på killen längst till höger. 

Ja, så det var så min bana började. Så här i efterhand tycker jag väl inte att det är min allra snyggaste dräkt, men sidenklänningen har jag faktiskt varit riktigt stolt över. Eller ja, ända tills jag lånade ut den och den råkade bli maskintvättad innan jag fick tillbaka den. Den är för liten nu så det var ganska trist, men nu har jag i alla fall ett handsytt, snyggt plagg som jag kan låna ut och inte behöver vara så himla orolig för. 🙂