Month: November 2013

Sommarens resultat

Två saker som jag fick färdigt i somras, och som jag inte har hunnit skriva om, är min nya särk och pilgrimsväska.

Jag har varit i skriande behov av en ny särk ganska länge nu. Min gamla badsärk var dels maskinsydd, men även den enda särk jag hade. Särk nummer två är långärmad och helt handsydd – den fick en brutal första användning bara någon timme efter att den blivit färdigsydd när jag och tre tjejer till badade vinnaren i Battle of Wisby’s tornering. Efter att han blivit ordentligt tvättat tog vi dessutom ett dopp själva i tunnan.

Invigningsdopp
Foto: Annette Lundh Håkansson

Jag är väldigt nöjd med min särk; halshålet blev lagom stort, längden är optimal och den sitter bra i allmänhet.

Hela särken – redan patinerad

Här är också några bilder från sömnadsprocessen. 
Här ser man både tråckelstygn och den riktiga sömmen.

 När jag sytt alla bindande sömmar sydde jag ner sömsmånerna. Jag gjorde så att jag klippte ner den ena till cirka 0,5 cm och så vek jag den andra över den korta och sydde ner den.

Här ser man insidan

Så här ser det ut från utsidan

Mitt andra sommarprojekt tog väldigt kort tid från att jag fått idén tills jag var färdig. Det blev en ny version av en pilgrimsväska. Jag var inte jättenöjd med min förra, som man kan läsa om här, så det fick bli en ny, lite mindre den här gången. Dessutom tyckte jag väldigt mycket om min kära mammas pilgrimsväska (titta här) så det gav mig ytterligare inspiration till att göra en ny.

Väskan är sydd i mörkgrön meltonull från Medeltidsmode och tofsarna är gjorda av ett växtfärgat ullgarn som egentligen tillhör mamma. Den är också fodrad med linne för att få ytterligare stadga. 
Fodret i locket

I hängande form

Jag har lite olika projekt liggandes framför mig. Till nästa säsong vill jag ha sytt minst en ny klänning, en fruhätta till och en badsärk i oblekt linne. Jag har tyg till betydligt fler grejer, men man kanske ska försöka vara realistisk.

Fruhätta

Jag har en liten, röd fruhätta som jag aldrig varit särskilt nöjd med, så nu beslöt jag mig för att fixa till den. Det var för cirka ett och ett halvt år sedan som jag sydde den för att användas till ett lajv. Den var från början krappröd med ett mörklila foder och en bräm i kaninpäls. Pälsen var det första som försvann för ungefär ett år sedan och nu i somras har jag haft med hättan på några event och känt att jag inte riktigt tyckt om att ha på mig den.

Hättan när den är nysydd
Här syns pälsen och fodret

På Medeltidsveckan i somras bestämde jag mig slutligen för att ta bort fodret. Dels för att jag inte är så nöjd med färgen och även för att jag tänkte att hättan skulle bli lättare att ha på huvudet utan det.

Sagt och gjort! På tåget hem efter Gotland så tog jag ur fodret och använde en del av det för att fodra mammas nålbrev. Resten ska bli knappar så att jag kan byta ut metallknapparna i en annan hätta. Sedan började jag med att fälla sömmarna igen, men jag hann bara en bit innan jag gjorde ett uppehåll. För ett par månader sen fick jag tillslut ett sug efter att göra färdigt något och så vips var resten av sömmarna fällda. Nu har den varit färdig rätt länge och jag är definitivt mer nöjd med den så här! Jag har tyvärr inte haft möjlighet att ta några vettiga bilder förrän nu, men bättre sent än aldrig. 
Tada!

Insidan

Detalj på mina stygn