En tofspåse – A tasseled purse

Före avresan till Azincourt så påbörjade jag en tofspåse i sidendamast med tanken att den skulle bli färdig där nere. På grund av flera anledningar blev det inte så utan den ofärdiga påsen fick vila på mitt skrivbord i syrummet i ett par veckor. Sedan kom inspirationen tillbaka och jag sydde ihop den, gjorde tofsar, valknopar (turk’s headknots) och en öglefläta. Efter det fick jag pausa eftersom jag fick blåsor på vartenda finger jag använt till att fläda den tunna silkestråden med. Tillslut gick blåsorna ned och idag flätade jag tillsist de två sista flätorna och gjorde färdigt väskan.

Before going to Azincourt I started on a tasseled purse in silk damask, intending for it to be done down there. Because of lots of reasons that didn’t happen and it laid unfinished on my sewing desk for some weeks. Then I got the inspiration to start again and sewed it together, made tassels, turk’s headknots and one fingerloop braid. After that I had to pause because I got blisters on every finger used for braiding. The blisters finally faded and today I got the last two braids done and finished the purse!

“The Sacrament of Marriage”, circa 1380, Paris, Bibliothèque nationale, nouv. acq. lat. 3093, p. 176. Picture from La Cotte Simple

Relic purses, Germany, 14th century. Image source.

Tyget är en återskapad sidendamast uppvävt av Sartor baserad på ett original från 1300-talets Italien. Jag fick en liten restbit av Tove som fick den och några andra små bitar över när hon gjorde sin sidlösa överklänning. Sidendamast i hittat i London med, daterat till 1300-tal. Jag skarvade baksidan lite för att verkligen utnyttja det mesta av tyget, något som man kan se i bevarade påsväskor. Tove och Linda gav mig också välbehövlig hjälp för att tackla valknoparna vilket jag är väldigt tacksam för. De gör så mycket för väskans totala utseende. Vill du läsa mer om valknopar så kan man göra det i detta inlägg av Isis på Medieval Silkwork. Det finns massa fantastiskt att läsa där, om man inte redan har gjort det.

The fabric is a reproduced 14th century Italian silk damask from Sartor – a small piece that was given to me by Tove. It was one of the small scraps that was left from her sideless surcote-project. Silk damask is found in 14th century London as well. I pieced it some on the back of the purse to get the most out of the fabric – something that was done on a couple of extant purses. Tove and Linda also gave me a big bump in the right direction on making the turk’s headknots which I’m very grateful for. They do so much for the apperance of the bag. If you want to read more on turk’s headknots I really recommend this post by Isis at Medieval Silkwork. That, and all of her other posts, gives a great cover on the theme.  

Silket i tofsarna är vad jag hade kvar från mitt Bärnstensklänningsprojekt. Jag måste verkligen ha räknat fel och dessutom tagit i överkant när jag beställde det för jag har kunnat använda det till så många projekt utöver det som var tänkt från början, men nu är det tillslut till sin ända. Fast jag hade gärna önskat att det funnits kvar lite till – jag använde upp det sista till tofsarna så jag fick ta en annan tråd till de ögleflätade dragsnörena. Fodret är också kvar sedan bärnstensprojektet så det kom till god användning.

The silk for the tassels are leftovers from my Amber Dress project. I must have calculated way wrong when I bought it because I’ve used it for so many projects now, but finally it’s gone. Though I would have wished for it to last a bit longer – since I used it all up for tassels I had to use another silk for the fingerloop braided drawstrings. The lining is also a leftover from the Amber project – it came to good use!

The reverse side

Brown lining

Here you can see that I’ve just awled the holes – they’re not sewn. 



Jag är väldigt nöjd med slutresultatet. Det är en vacker accessoar och jag kommer att bära den med stolthet. Den går fantastiskt bra med resten av mina fancy grejer. Jag har samlat lite mer inspiration om tofspåsar och väskor än de jag visat ovan i mitt Pinterestalbum med namnet Medieval: Purses and pouches.

I’m very happy with the result. It’s a beautiful accessory and I’ll wear it with great pride. It goes fantastically well with the rest of my fancy gear. I have some more inspiration on purses than those shown above in my Pinterest album named Medieval: Purses and pouches.

The piecing

My precious purse!

Efter att ha funderat på vad jag skulle göra till månadens utmaning i HSM (brun) så bestämde jag mig för att göra ett 1700-talsplagg, men sen kom jag på att jag redan hade detta projekt som verkligen passade in på utmaningen. Fodret är brunt, tofsarna är bruna och de ögleflätade snörena är bruna. Jag deltar gärna med den här i månadens utmaning. Jag kanske får gjort 1700-talsplagget ändå, men i så fall får det räknas som bonus.

After thinking about what I was going to make for this months HSM challenge (brown) I decided on an 18th century garment, but then I realised that I already had this project that very much fits into the challenge. The lining is brown, the tassels are brown and the fingerloop-braided drawstrings are brown as well. I’m happily turning this in as my contribution. I might get the 18th century thing done as well, but I’ll count that as a bonus in that case.

What the item is: A silk purse with tassels
The Challenge: #9: Brown
Fabric: A reproduction silk damask from Sartor and silk taffeta for lining. About 15*30 cm of each.
Pattern: None.
Year: Second half of the 14th century.
Notions: Silk thread from Devere Yarns for tassels, sewing silk, bees wax and silk gimp.
How historically accurate is it? Very. It’s based on period illuminations and extant purses.
Hours to complete: I’m so bad at keeping track. Not to many though, perhaps around 4.
First worn: Not yet, but I’m planning to wear it this weekend at an event.
Total cost: The damask was a gift, but would have cost somewhere around 9€ for 15 centimeters (though I didn’t use a full width, so actually a bit less). The amount of silk thread used for tassels and such is probably worth somewhere around 6€. The taffeta lining is probably somwhere around 6€ as well. In total somewhere around 21-22€.

HSM #7: Ett kattunförkläde – A late 18th century apron

HSM: So this is a late submission for the Accessorise challenge – the deadline was 31st of July, but since I made it for the challenge I’m making it an entry anyway…

Det här med att sy plagg och dräkter från alla historiska perioder är något jag verkligen tycker om och jag har en dröm om att ha minst en dräkt från varje århundrade, år 1000 och framåt. Vissa tidsperioder får större fokus än andra – som sent 1300-tal vilket är en stor personlig favorit. Andra perioder som jag lägger ner mycket tid och forskning på är sent 1700-tal, allmogekläder cirka 1840 och det tidiga 1910-talet. Min kunskap när det gäller 1700-talskläder har utvecklats enormt sedan jag gjorde mitt första försök till dräkt och jag måste läsa in och lära mig mycket mer innan jag börjar anse mig kunnig inom perioden. Kort sagt – jag är fortfarande en nybörjare på sent 1700-tal.

I love to make garments and costumes from all periods of history and I do have a dream of having at least one whole costume from every century, year 1000 and forward. Some periods are given more attention than others, like the late 14th century which is a big love for me. Other periods that I spend a lot of time researching for are late 18th century, 1840’s commoners clothing and the early 19-teens. My knowledge on 18th century clothing and historical sewing has improved a lot since I made my first attempt on the period and I know that I want to learn even more before I consider myself good at this period. In short – I’m still very much a beginner on late 18th century clothing.

En av de saker som jag behövt länge till min 1700-talsdräkt är ett förkläde, men jag har inte riktigt kunnat bestämma mig för vilken sorts förkläde jag skulle göra. Jag började med att kolla runt på nätet efter förkläden, men hittade bara utländska förkläden. Då vände jag mig till den fantastiska resursen Digitalt Museum och gjorde en sökning där på förkläden från 1700-talet. Klicka in här och se vad jag hittade. Så himla många fina saker! Jag tyckte om ett förkläde mer än de andra:

One of the things I’ve known that I needed for my 18th century kit was an apron, I just couldn’t decide what type of apron to make. I started looking around for aprons online but found only foreign aprons. Then I turned to the wonderful resource Digitalt Museum and did a search there for 18th century aprons. Look here what I found. So many lovely things! I liked one apron more than the others:

Apron made of printed cotton, date of production 1780-1800. Digitalt Museum, NM.0001961

Det är ett fantastiskt kattunförkläde. Tyget är troligtvis importerat och för att göra förklädet har de använt två våder, ihopsydda i mitten. Det är daterat till mellan 1780-1800. Nederkanten är 142 centimeter och förklädet är 94 cm på höjden. Överkantens bredd nämns inte, men andra förkläden från tiden är mellan 45-51 cm breda. Det de däremot nämner är att midjelinningen fortsätter ut i tampar på 14 cm från varje sida vilka avslutas med smala bomullsband. Det är rynkat mot midjelinningen vid sidorna, men mitten är slät. Om man tittar nära uppe i vänstra hörnet av förklädet så ser man sömsmånen genom linningstyget gömt därinne.

It’s a fantastic apron made of printed cotton. The fabric is probably imported and to make the apron they have used two widths, sewn together in the middle. It’s dated between 1780-1800. The bottom measures to 142 cm and it is 94 cm long. The width of the top isn’t mentioned, but other aprons from the same time has a top width between 45-51 cm. What they do mention is that the waistband continues for 14 cm from each side and is finished with a narrow cotton ribbon. It is gathered to the waistband on the sides, but the middle is flat. If you look closely on the upper left corner you can see the seam allowance that is sewn and locked into the waistband.

Here you see the flat front and gathered sides.

I think it will look fantastic with pocket hoops under. 

Jag har sytt mitt förkläde enligt måtten jag nämnt ovan, men jag har inte två delar i mitt förkläde. Istället – för att komma så nära originalet som möjligt i utseende – har jag sytt en falsk söm och pressat den åt ena sidan. Som band använde jag ett linneband jag vävde för ett par år sedan på bandvävstol. Att sy ett kattunförkläde gav mig den perfekta ursäkten att äntligen få handla lite från Durán Textiles – tyger som jag suktat efter i ett par år nu. För er som inte hört talas om dem innan så säljer de reproducerade tyger från framförallt 1700-talet. Mitt tyg är Veronica i brunt.

I’ve sewn my apron according to the measurments mentioned above, but the main body of the apron isn’t sewn of two pieces. Instead – to come closer to the apperance of the extant apron – I’ve sewn a false seam in the middle which I just pressed to one side. For the ribbon ties I used a heddle woven linen ribbon that I wove a couple of years ago. I was happy to be making an apron of printed cotton since that gave me the perfect excuse to order some fabric from Durán Textiles, fabrics which I’ve been drooling over for some years now. For those of you that haven’t heard about them – they sell reproduced fabrics, mainly from the 18th century. Mine is the fabric Veronica in brown.

The fabric and false seam

Front

Side

Back

What the item is: An apron
The Challenge: #7 – Accessorise
Fabric: 1,1 meter of a reproduced late 18th century cotton print from Durán Textiles.
Pattern: None
Year: 1780-1790
Notions: 150 cm of a heddle woven linen ribbon, linen thread 60/2, wax.
How historically accurate is it? About 95 %, I’d say. It’s sewn with period techniques, the print is period, the materials are period except for the fabric being machine woven. It had fantastic selvages though!
Hours to complete: 12
First worn: For the photos on 11 of August with my modern clothes.
Total cost: The fabric cost 350 SEK, which is about 40 USD, 37 EUR or 26 GBP.

The battle of Azincourt 1415-2015

Carnis after the Saturday battle

Azincourt alltså… Något som varit en dröm så länge ligger plöstsligt bakom oss, genomförd. Det är det event som jag hört mina föreningskompisar prata om ända sedan jag blev prövomedlem i Carnis. Deras dröm om att stå mitt på ett franskt fält och få ett regn av hundratals pilar över sig. Eller för den delen vara på engelska sidan och skjuta pilarna. Det fanns så många förväntningar och några av dem kom verkligen att levas upp till. Vissa orealistiska förväntningar levdes också upp till, som oktoberväder…

Oh, Azincourt… A dream for so long suddenly lies behind us, fulfilled. It’s the event that I’ve heard my fellow company members talk about since I first became a trial member of Carnis. The dream of standing in the middle of a French field when hundreds of arrows come flying down on you. Or for that matter be on the English side shooting the arrows. There were so much expectations and some of them was definately met. Some unrealistic expectations were also met. Like October weather… 

Kalle was shot in the battle

I egenskap av icke-stridande så fanns det egentligen inte så mycket för mig att göra där. Den största delen av tiden spenderades i lägret, antingen med matlagning, hantverk eller genom att bara hänga tillsammans med de andra. Jag träffade massor av gamla och nya vänner och hade på det hela taget ganska bra även om vissa timmar var rätt miserabla i hällregnet. En av de saker som sken genom regnet var den fantastiska mat som vi fick under eventet. Vi är riktigt lyckligt lottade som har våra egna kockar som ordnat så fantastiskt med maten!

As a camp follower not interested in fighting there was not much for me to do. Most of the time was spent in the camp, either cooking, crafting or just hanging around. I met lots of old and new friends and had in all quite a good time – even though some hours were rather miserable in the heavy rain. One of the things that was shining through the rain was the fantastic food that we got through out the event. We are SO lucky to have our own chefs that prepared everything beautifully!

Vädret pendlade mellan bra till dåligt till ännu sämre, sedan tillbaka till något okej och sedan (som en liten överraskning) till hällregn igen. Och det var kallt. Inte riktigt vad man väntar sig av Frankrike i sena juli. Jag var en av de lyckligt lottade som tagit med mig vantar – de var definitivt nödvändiga. Vårt tält var på sitt andra event och klarade av väderväxlingarna oväntat bra. Bara lite mindre droppande under det värsta hällregnet och lite spray från duken då och då kom igenom. Jag sov riktigt bra i vår nya säng gjord av Kåre (till och med bättre än i hotellsängen på vägen hem som jag fick nackspärr av).

The weather went from good to bad to even worse and then back to something OK and then (as a surprise) heavy rain again. And it was cold. Not what you expect from France in late July. I was one of the lucky ones that brought mittens – they were very much needed I must say. Our tent was experiencing it’s second event and it turned out to keep the rain out surprisingly well. Only some minor dripping during the worst of the rainfall and some spray got through. I slept really good in our new bed made by Kåre (even better than in the hotel bed on our way home, and that’s something). 

Packing up the camp on Wednesday

Azincourt 2015 var definitivt ett bra event, men inte det bästa jag varit på. Jag hade en trevlig vistelse, träffade goda vänner och var glad nästan hela tiden. Mina hjärtligaste tack till arrangörerna, till Carnis och till alla vänner jag träffade där nere! Och framförallt – tack till mina fantastiska reskamrater! Jag hade en ruskigt trevlig bilresa, både ner och upp igen!

Azincourt 2015 was definately a good event, but not the best I’ve been to. I had a nice stay, met good friends and was happy almost the entire time. My warmest thanks to the organisors, to Carnis and to all friends that I met down there! And above all – thanks to my fantastic travel friends! I had a great time in the car – both down and up again!

I’m in Azincourt!

Precis som med mina foton från Varberg så är bara en del av mina foton med här i blogginlägget (annars skulle det bli alldeles för långt). Vill man se alla bilder så kan man gå in på Carnis hemsida och titta, och om ett tag kommer bilderna upp på min bloggs facebooksida! Jag måste varna er – det är rätt mycket bilder i det här inlägget. Jag hade svårt att välja ut vilka som skulle hamna här. Till slut blev det ungefär en femtedel (!) av de som ligger på Carnis hemsida.

Just as with my Varberg photos only some are posted here on the blog. You’ll find all of them at Carnis webpage and in a while on my blogs facebook page! And I have to warn you – this post contains LOTS of photos. I had a really hard time choosing which were going to be posted here. In the end 1/5 (!) of the amount in the Carnis album ended up here.

The fighters

Martins fantastic buttons

Annette and Martin

My beautiful mother

Me doing Tove’s hair

This is a dress that will get it’s own post once it’s finished…

Erik is wearing his new, fancy jacket with fur tippets

Wonderful Sixten. Such a joy to have in camp!

The Big Shoot!

Jalle died 😦

Erik also got some taste of the arrow

Svarte Skåning!

Photobombed by dearest mother

Me doing Linda’s veils

Kalle bled on the fields of Azincourt!

Your tent are maybe not as private as you think! (look here)

Yeah, Sunday was quite miserable and cold… just as it should be!

From Sunday battle

Pilregnet får avsluta allt. Tack igen alla!
The arrow storm ends it all. Thank you all again!

Varberg medeltidsdagar 2015

För en vecka sen åkte jag med Carnis till Varbergs fästning för deras medeltidsdagar. Medeltidsdagarna har anordnats varje sommar i ganska många år, men de två senaste åren har det inte hållits några eftersom museet har varit stängt för renovering. I år öppnade de igen och återinförde medeltidsdagarna till fullo. Tidigare år har bara Albrechts Bössor med vänner besökt marknaden, men i år hade Carnis fått en inbjudan med. Vilken härlig upptakt till Azincourt!

A week ago I went with Carnis to Varberg fortress for their medieval market. The market has been an annual thing for quite some time, but it haven’t been held for the last two years since the museum (which are the ones that arrange the market) has been closed for renovations. This year they were open again and they reinstated the medieval market by going big. The other years they’ve been visited by Albrechts Bössor and friends but this year Carnis was invited as well. What a nice way to prepare ourself for Azincourt!

Fästningen finns med i historiska dokument från och med slutet av 1200-talet och framåt, men de flesta byggnaderna är från senare datum när fästningen moderniserats under århundradena. Det är fortfarande en magnifik byggnad som ligger precis vid havet och hyser ingen mindre än Bockstensmannen och hans kläder och det, tillsammans med att dela läger med Albrechts Bössor och att väderprognosen lovade väldigt fint väder var allt som behövdes för en fantastiskt fin helg.

The fortress itself figures in historical documents from 13th century and onward, but the castle and is mainly of later design as it has been improved to fit modern warfare during the centuries. Still – it’s an impressive buildning just by the sea housing none the less than the Bocksten Bog Man and his clothes and that, together with sharing camp with Albrechts Bössor and the weather forecast promising very nice weather was all the ingredients needed for a lovely weekend.

Det här är bara ett par av mina bilder eftersom jag insåg att inlägget skulle bli ruskigt långt om jag tog med alla, men om ni vill se alla mina bilder så ta en titt in på Carnis hemsida!

This is only some of my photos as I figured that the blog post would be way too long if I included all of them, but feel free to check out all of my photos on Carnis website!

Linda with company overlooking the sea

Ida and Peik

Sarah doing some early morning sewing

Hannes sitting on the straw throne

Albrecht Bössors tents

Soldiers tents

Tirsty child

Ida and Peik peeling apples

The head chef Cecilia with a helping hand from Viktoria

Kalle pointing at things

Fia

Annette

Roger patching his straw hat with straw

Lots of tasty things

The spot for doing the dishes overlooked the sea

Apples for desert, cabbage for dinner

Everybody is helping

Ida and Peik’s lovely dogs

Boys having a chat before dinner

The very tasty dinner newly fried

I was mostly behind the camera, but I had to get one or two photos of myself.

Dinner table

Sarah had completed her manuscript challenge and needed a picture

Ekenäs Riddarspel 2015

Förra helgen var det dags för årets första medeltidsevent – Ekenäs Riddarspel. Som vanligt var jag där tillsammans med Carnis och vi hade ett väldigt mysigt event. Lördagen bjöd på fint väder och roliga solbrännor och söndagen förde med sig en del regn, men ändå rätt många trevliga stunder.

Last weekend it was time for the first reenactment-event of the year – Ekenäs Riddarspel. I was there with Carnis as usual and we had a very nice event. Saturday brought good weather and strange tans from the sun and Sunday brought some rain, but held som nice moments as well.

Detaljer – Some details. 

Jag passade på att med hjälp av Tove ta lite fina bilder på min nya klänning och på mig och mamma tillsammans, men eftersom det regnade på söndagen så blev det bara några få bilder från den dagen. Det finns inte så mycket mer att säga än att bjuda på bilderna från helgen!

With the help from Tove I managed to take some good photos of my new dress ande some of me and my mother, but since it rained on the Sunday I only got a couple of pictures from that day. There is not much more to say but to invite you to enjoy the photos from the weekend!

Bärnstensklänningen – The amber dress

Kalle vilar – Kalle resting

Fina mamma i sin nya klänning – Dearest mother in her new dress

Mor och dotter – Mother and daughter

Bön – Praying
Mer detaljer. Ringen är gjord av Annie Rosén – More details. The ring is made by Annie Rosén

En ny frisyr – A new hairstyle

Mamma dag två med lite sämre väder – Mother day two, with not so good weather

Tom och Jens – Tom and Jens

Som lovat så tog jag lite fler detaljbilder på min klänning. Inte så många, men här är den åtminstone i rätt miljö.

As promised I took a couple of pictures of my dress. Not so many, but in these photos it’s atleast in the right setting.

Fru Märta – Lady Märta

Bakifrån – From behind

Rygg – The back

Några frisyrer – A couple of hairstyles

Hos återskapare idag ser man framförallt en frisyr – två flätor vid tinningarna. Om man jämför det med i manuskript från andra halvan av 1300-talet så kan man bland annat se mängder med kvinnor med slöjor och dok av alla de slag, men också kvinnor helt utan slöjor. Dessa kvinnor har håret konstfullt uppsatta flätor i olika frisyrer. Min tanke är att här återskapa några av dessa frisyrer för att ge inspiration till återskapare därute att prova fler sätt att ha håret på! Jag har använt mig själv och min fina mamma, Annette, som modeller. Några frisyrer kändes väldigt konstiga och såg lite lustiga ut, men jag tror känslan blir en annan när man har sina medeltidskläder och befinner sig i rätt miljö.

Female reenactors today seem to wear only one hairstyle – two braids at the temples. When looking at manuscripts from the later half of the 14th century you can see lots of women wearing veils of different kinds and shapes, but also ladies without veils – wearing their hair up in different braided styles. My attempt here is to recreate some of the hairstyles using both myself and my lovely mother Annette as models. Some of the hairstyles felt funny wearing, but I think they look great and will look even better when wearing proper clothing and being in proper environment. 

Vad har jag använt för att göra frisyrerna? Mitt eller min mammas hår, ullgarn till att sy (gärna i samma färg som håret, men på bilderna har jag använt en kontrasterande färg för att ni ska se hur jag har gjort), en nålbindningsnål till att sy och göra benor med och i ett av fallen har jag också använt ett par Londonhårnålar. Jag har också använt en linfläta gjord av ospunnet lin. Jag flätade den så lång jag kunde och band ihop ändarna så att den blev en ring.

What have I used to create the hairstyles? Mine or my mums hair, wool yarn for sewing (preferably in the same shade as your hair, but here I’ve used a contrasting colour for you to see what has been done), a naalbinding needle for sewing and parting hair and in some cases a pair of London-hairpins. I’ve also used a flax braid made from unspun flax. I braided it as long as possible and tied the ends together to create a loop.

Två flätor, en längre och en kortare – Two braids, one longer and one shorter

Jag har gjort tre frisyrer efter en byst och två manuskript. Klicka på bilderna för att förstora dem eller öppna dem i en ny flik. Jag har gjort dem ganska stora för att ni ska kunna titta ordentligt på dem.

I’ve made three hairstyles after a bust and two manuscripts. Click on the pictures to enlarge them, or even open the picture in a new tab. They’re quite large for you to really see what has been done. 

Marie de France
Först har vi Marie av Frankrike och hennes frisyr. Grunden till frisyren är två tinningflätor och det ser i stort sett ut som som standardfrisyren om det inte vore för att man ser en liten fläta som går bak mot nacken. Det kan man se i ett par manuskript med, bland annat här och här.

First up is the hair of Marie de France. The base here is two templar braids, and it looks quite much like the standard reenactor hair, except for the small braid that you see go back to the neck. That is seen in a couple of manuscripts as well, like here and here

Bust of Marie de France, ca. 1381 Jean de Liège (Franco-Netherlandish, ca. 1330–1381) Île-de-France, Saint-Denis, Abbey Church of Saint-Denis, Chapel of Notre-Dame-la-Blanche. Now at the Metropolitan Museum of Art Photo source here
Så hur gör man frisyren? Jag börjar med att fläta två flätor vid tinningarna. Här har jag gjort frisyren på min fina mamma. Sen böjer jag flätorna under örat och börjar sy fast den precis bakom örat. Jag syr fast flätan längs med nacken till andra sidan och sedan gör jag exakt samma sak på andra sidan. Vad gör man med ändarna då? Jag viker dem till den längd jag vill ha och stoppar in dem under basen på flätan på andra sidan – som jag visar på andra bilden. Sen sätter jag i hårnålarna i flätorna för att göra dem stabila och avslutar med att knyta mitt brickvävda hårband runt flätorna och huvudet.
So how do you make this style? I start with braiding two braids at your temples. Here I’ve made the style on my beautiful mother. I then bend the braid just under the ear and start sewing it to the head after the ear. I sew it right around to the other side where I do the exact same thing. But what about the end of the braids? I just fold it to the right lenght and tuck it in under the base of the opposite braid and sew around it, just like the second image. I then stick my hairpins into the braid for stability and then, to finish it off I tie my filet around the braids and the head. 
Många steg innan man är färdig – Lots of steps to get the wanted style!

Vik flätan och stoppa in den – Fold the braid and tuck it under

Bible Historiale
Nästa är en rolig frisyr från en illustrerad bibel, scenen “The feast of Job”. Den är daterad till sista fjärdedelen av 1300-talet och kvinnans frisyr är ganska rolig. Hon har kanske ett hårnät bakom fläta, men eftersom jag inte har något hårnät klara mig utan när jag skulle göra min frisyr.

Next up is a fun style from an illuminated bible, the scene “the feast of Job”. It is from the last quarter of the 14th century and the woman’s hairstyle is quite fun. Perhaps she has a hairnet behind the braid, but since I haven’t got any hairnet the style would have to do without it. 

Feast of Job, Bible historiale (BNF Fr. 164), fourth quarter of the 14th century

Den här frisyren är lite annorlunda från den första. Den startar med två flätor bakom öronen (lite som den här teckningen från kring 1400). Fotot med flätorna försvann på något vis, men jag tror ni förstår ändå. För att frisyren ska bli ännu mer som i manuskriptet så kan man börja flätan precis ovanför örat. Efter man har flätat så drar man fram flätorna och korsar dem uppe på huvudet och syr fast dem så att de ligger precis längs hårfästet. Jag gömmer ändarna längs med flätan på andra sidan, men om du – precis som jag – inte har lika långt hår som min mamma så kan man gömma dem under flätorna där det går. Så länge flätorna är så långa att de kan korsas längst upp så borde det gå bra.

This style is a bit different than the first one. It starts with braids from behind the ears (a bit like this drawing from Paris around 1400). The photo of the braids disappeared somehow, but I think you get it. To get it even more like the illumination you can braid it right on top of the ear. After braiding you pull the braids to the front and cross them over the forehead and sew them to the head, just where the hairline is. I hide the ends behind the braid on the other side, but if you, like me, haven’t got as long hair as my mother you can just hide the ends under the braid at the top. As long as they are long enough to cross at the top you should be fine.

Var noga med att göra en rak bena – Take care to make a straight parting

Book of Hours
Den sista frisyren kommer från en engelsk book of hours med en datering som inte är mer specifik än 1300-tal, men den verkar vara från någonstans kring mitten av århundradet. Den är min favorit av de tre eftersom den ser ganska tokig ut när man har den hemma, men om man placerar sig i rätt miljö med rätt kläder så kommer den se fantastisk ut. Det är här löshåret kommer in.

The last style is from an English book of hours with a dating no more precise than 14th century, but it seem to be somewhere around the middle of the century. It is also my favourite style of the three since it looks really weird when you’ve made it, but I think that it will look fabolous when you are in the right environment and with the right clothes. This is where we use the flax braids.

Book of Hours, 14th century
Här har jag bara fotat det färdiga resultatet, men jag går igenom hela processen. Det här är en frisyr som även passar de med lite kortare hår. Den börjar med två flätor i nacken, ett par centimetrar ifrån varandra. Efter det sätter jag på linflätan, vikt över ovansidan av mitt huvud. Sen viker jag mina egna flätor dubbelt och knyter ett snöre om dem för att hålla dem vikta. Jag fick vika mina flätor två gånger för mitt hår är så pass långt, men har man lite kortare hår så tror jag att frisyren funkar nästan bättre med bara en vikning. Efter det så behöver man bara stoppa in sina egna, vikta, flätor i linflätans vikning, vilket ni kan se hur man gör på bilderna. 
I have only taken pictures of the final result, but I’ll talk you through the process. This is a style that suits those with a bit shorter hair. It starts with two braids at the back of the head, some centimetres apart. Then I put on my flax braid, folded over the top of the head. I then fold my own braids and tie some yarn around them to keep them folded. I had to fold my braids twice, but I think that the style would be even better with just one fold – something that would work great with hair of shoulderlenght or so. Then it’s just the matter of sticking the folded braid into the fold of the flax braid, as you can see in the pictures. 
Den fantastiska frisyren – The fantastic hairstyle
Detta var de tre frisyrena jag hade på lager idag! Jag vill jättegärna se era versioner av dem så dela gärna bilder med mig när ni provat frisyrerna! Antingen här i kommentarerna eller på min facebooksida Andrea Håkansson – Recreating History.
So these were the three hairstyles I had for you today! I would love to see your versions of them so please share pictures with me when you’ve tried them! Either here in the comments or on my Facebook page Andrea Håkansson – Recreating History.

Ett hårband – A hairpiece

Mitt inlägg om kjollängd igår gav rätt ordentligt gensvar. Jag blir glad för era tankar om mina åsikter så om det är något ni funderar över så skriv gärna en kommentar! Om ni inte vill skriva offentligt så kan ni skicka ett privatmeddelande till mig på min facebooksida eller skicka ett mejl på recreatinghistory[at]gmail.com

My post on skirt lenght yesterday gave quite the response. I’m happy to recieve your thoughts on my opinions so don’t hesitate to comment! If you don’t want to comment publicly then send me a private message on my facebook page or send me an email at recreatinghistory[at]gmail.com

Pearls for decoration

När jag köpte silket till kantväven på min bärnstensklänning så räknade jag ganska högt på hur mycket jag behövde. Det ledde till att jag hade rätt mycket silke över att göra andra saker med. Det första som slog mig att jag kunde göra var en filet, eller ett hårband. Ett sånt som nämns i Textiles and Clothing, ett sånt som Elina på Neulakko så fint har återskapat. Efter att ha läst på lite om originalet från London så insåg jag att mitt silke skulle bli nästan perfekt att väva med

When buying silk for the edgeweaving on my amber dress I overestimated the amount needed quite bad. That lead to me having lots of silk left to do other things with. My direct thought fell on the filet mentioned in Textiles and Clothing and the beautiful reproduction made by Elina at Neulakko. After reading up on it I realised that the silk I had would be almost perfect for the job.

Silver flowers for a circlet. Dated “medieval”, Badeboda, Sweden. SHM 8285:14

Dessa hårband verkar framförallt vara ett mode från första halvan av 1300-talet. Artefakten i Textiles and Clothing är daterad till just första halvan av 1300-talet och tittar man i tidiga manuskript så ser man dem lite här och var.

The fillet with embellishments seem to be mainly a fashion seen in the first half and mid part of the 14th century. The piece in Textiles and Clothing is dated to the first half of the 14th century. Looking through manuscripts you find it in various early illuminations.

Three ladies from the Luttrell Psalter (Add MS 42130, 1325-1340)
From left: A Book of Hours (14th century), Roman de la Rose (MS 1126-1127, 1325-1375), Parfait du Pain (BNF Fr. 12565, mid 14th-century)

Man hittar hårbandet i konst från senare delen av 1300-talet med, både på gravhällar och i manuskript. Här förekommer odekorerade hårband något oftare.

In the later half of the 14th century there are some effigies with different hairpieces and you do find the filet in manuscripts as well. Undecorated filets seems to be a bit more common in the later half.

Bust of Marie de France, ca. 1381

Margaret Zouch, second wife of Robert Willoughby. Dated 1391. The left one is a drawing of the original piece.
From left: Fais et dis mémorables des romains (BNF Ms. fr. 9749, 1376), Roman de la Rose (Date d’édition : 1395-1405), Manuscript BLB Donaueschingen 79 Weltchronic (1365), Grandes Heures de Jean de Berry (1400-1410)
Jag följde instruktionerna i Textiles and Clothing och använde 26 brickor och mitt silke är tvinnat, precis som i originalet. De yttersta två brickorna på varje sida träddes i fyra hål medan de 22 brickorna i mitten bara träddes i två hål. Totalt var det 60 trådar i väven. Sen var det dags att väva. Det tog väldigt lång tid, men det är framförallt för att jag ville att bandet skulle bli perfekt. Jag har valt att inte fodra det på baksidan – bandet är så pass stabilt i sig själv.

I followed the detalied instructions in Textiles and clothing and used 26 tablets, and I’ve used a plied yarn as in the London piece. The outer two tablets on each side were threaded in all four holes and the middle 22 were threaded in only two holes. In total that is 60 threads. Then it came to the weaving. It was very slow, but that was because I wanted it to be perfect. I’ve chosen not to line it since it’s stable on its own. 

Close-up on the 1 cm wide band. 

När jag var färdig behövde jag bestämma vad jag skulle göra med det. Det finns flera avbildningar som visar dekorerade hårband och några som visar helt odekorerade sådana. Londonfyndet visar spår av att något har varit fastsytt på det. Jag funderade ett tag på hur jag skulle göra – mitt band är väldigt fint på egen hand, men jag kände att jag ville göra något mer. Det slutade med att jag sydde på några sötvattenpärlor. Inte för mycket, men inte för lite heller. Det är enkelt att ändra på om jag vill med, jag funderar på att beställa några fina saker och sy fast senare.

When I was finished I had to decide what to do with it. There are several illuminations showing embellished filets and some showing simple ones as well. The London piece has traces of sewing on it, it once was decorated and I gave it some proper thought. Even though my piece is beautiful on its own I finally decided to sew on some pearls. Not to much, but not to little either. It’s easy to change as well if I want to – I might order some other decoration for it later.

The decorated filet

Hårbandet är 1 cm brett och väven är 57 cm lång exklusive flätorna. På det hela taget är det ett mycket fint hårband som jag är väldigt glad för.

The filet is 1 cm wide and the woven part is 57 cm long withouth the ending braids. At the end it’s a very nice filet which I’m very happy for. 

Wearing it with braids
Wearing it with a frilled veil

A close-up. The lovely hairpins are made by Lisa Hjelmqvist

Nu kan jag bocka av ytterligare en grej på min lista med saker att göra.

Now I can check this of my list of things to do. 

Summering av 2014 – A summary of 2014

2014 är över och vi har klivit in 2015. Eftersom resten av bloggvärlden verkar göra såna här summeringar så tänkte jag att jag för en gångs skull skulle hänga på och göra en med, fast i min egen tappning på temat Tre.

2014 is now over and we’ve stepped into 2015. Since I’ve seen many bloggers writing posts like these I thought that I, for once, could write one as well, but in my own way in the theme of “Three”

Här kommer mina tre…

Here are my three…

…bästa minnen från återskaparåret:
1. Hollola. 
Maten, sällskapet, lärdomarna. Det var det första eventet jag arrangerade för Carnis och det var inte riktigt så illa som jag hade trott. Vi hade det väldigt trevligt och vädret var riktigt härligt. Varmt som tusan, men vi hade en sjö att svalka oss i som tur väl var. Det var väldigt trevligt att få träffa det finska gänget igen och precis lika trevligt att lära känna alla nya människor. Tack, Mervi, för att du bjöd in oss!
2. Växtfärgningen på Ekenäs. 
Jag fick för första gången prova på att växtfärga ute i fält och det var både hur kul som helst och blev riktigt bra! Trots att vädret var kasst höll vi oss glada och rörde förväntansfullt om i grytan. Resultatet av färgningen blev för min del en fin fruhätta.
3. Vårpicknicken med Svarte Skåning
Mitt under den fina våren tog vi oss ut i skogen i våra kläder för att umgås och äta gott. Medeltidsmat, glückshaus och himla fint väder gjorde dagen till ett väldigt härligt minne!

…three best memories from the reenactor year:
1. Hollola.
The food, the company, the things I learned. It was the first event where I arranged the trip for Carnis and over all it went well. We had a very good time and the weather was splendid! It was very hot outside, but luckily we had a lake to swim in and cool ourself down. It was very nice to meet the Finnish lot again and to make new acquaintances. 
Thanks, Mervi, for inviting us!
2. Plant dyeing at Ekenäs
For the first time I got to dye in camp, over fire. It was a really great experience and the result came out better than I expected. Even though it was bad weather we kept ourselves happy, stirring in the pot. The result of my piece came out to be a nice open hood. 
3. The spring picnic with Svarte Skåning
In the middle of the wonderful spring we ventured out in the Scanian forest to have a picnic. We brought medieval food, our clothing, the Glückshaus game and had a splendid time in the great weather. That is a really nice memory.

Carnis at Hollola


Dyeing with walnut at Ekenäs


Two of the dishes at the picnic


…bra saker jag gjort under året:
1. Blivit bättre på att blogga.
I början på året bestämde jag mig för att börja blogga på ett annat sätt och jag tycker att resultatet blivit jättebra! Nu är min blogg lite mer som en blogg jag skulle vilja läsa själv.
2. Utökat mitt referensbibliotek!
Fler roliga böcker, avhandlingar och rapporter har hittat in i min bokhylla! Ett stort gäng flyttade in när jag lästa på Arkeologen i Lund och biblioteket där rensade ut böcker inför stundande flytt, men jag har också köpt på mig ett gäng samt fått några som presenter och  julklappar.
3. Ordnat säker förvaring till mina prylar.
VIKTIGT VIKTIGT! Efter att ha läst och hört skräckhistorier om skadedjur så tog jag äntligen tag i att ordna med säker förvaring till mina plagg och tyger.

…good things I’ve done this year:
1. Become a better blogger
A bit into this year I decided to change the way I blog for the better, and I think I’ve succeeded. Now my blog is more like a blog I would like to read.
2. Bigger library of reference literature. 
More great books, papers and articles have found its way to my book shelves. A lot of them moved in when I studied at the Institution of Archaeology in Lund and their library gave away or sold cheaply the literature they wouldn’t bring in their coming move. The rest were either gifts or bought by myself.
3. Safe storing
Finally I got around to buy proper, airtight, boxes for my clothes and fabrics. It was long overdue and I am so very thankful that nothing happened, that I got no bugs before I secured my most precious things.

Perfect gifts! Books, wool combs and a photo album




…saker jag skulle kunna göra bättre:

1. Tidsberäkning
Som många andra så är jag lite väl optimistisk när det gäller hur mycket tid jag tror något kommer ta. Jag trodde exempelvis att jag skulle hinna sy upp något att ha på Thomanders Jul, men det insåg jag ganska snabbt att jag inte skulle hinna med. Jag hade tänkt hinna med några fler utmaningar i The Historical Sew Fortnightly, men jag har fokuserat en hel del på skolan så sömnaden har fått stå lite åt sidan.
2. Att värdera mitt eget arbete.
Jag vet om att jag gör bra grejer, att källbasen för dem är god och att jag syr väldigt noggrant och fint. Ändå är jag inte riktigt “där” än. I år ska jag vara stolt över mig själv och mina prylar och verkligen lita på mig själv och mina kunskaper!
3. Research!
Stående inslag på min “att-göra-bättre”-lista. Man kan alltid hitta fler källor, läsa mer texter eller kanske bli bättre på att tolka bilder. 

…things that I could’ve done better:
1. Time estimation 
I am so bad at estimating how much time I have and how long things will take. I thought that I during the autumn would have made a whole 1840s outfit but that sure didn’t happen. I would have wanted to finish some more of the Historical Sew Fortnightly challenges, but I’ve been to focused on studying.
2. Valuing my work
I know that I make very nice things, with good research and neat stitching, but I’m still not “there” yet. This year I shall be proud and really trust myself and my ability.
3. Research
One can always become a better researcher! There are always more sources to be found, more texts to be read and better ways to interpret illuminations. 

…plagg jag är mest nöjd med:
1. Min 1840-talsunderkjol.
2. Min fruhätta och den research jag gjort om plagget i sig.
3. Min knäppta hätta med 32 stycken miniknappar.

…items I’m most pleased with:
1. My mid- 19th century petticoat.
2. My open hood and the research I’ve made about the garment.
3. My buttoned hood, with 32 tiny buttons.

My 1840s petticoat


My open hood


The buttoned hood

En kort summering av mitt år – Gott nytt år på er alla!

A short summary of my year – Happy New Year to you all!

HSF #23 – An everyday skirt

Vintrar här brukar ju vara rätt kalla och med tanke på det så bestämde jag att jag behövde en ny kjol till vintern. En lång yllekjol för att hålla mig varm. Både materialet och längden skulle hjälpa till att hålla mig varm. Jag älskar mina historiska kläder och hade verkligen tyckt om att kunna använda dem varje dag, men mina medeltidskläder känns lite väl off. Sen jag har börjat sy en 1840-talsgarderob så har jag tittat på många bevarade kläder från Blekinge, där jag kommer från, och har tänkt ganska länge att jag ska sy en kjol som de som finns bevarade. I detta Pinterest-album har jag sparat all min inspiration.

Winters in Sweden are usually cold, and with that in mind I decided that I needed a new skirt for winter. A long, woolen skirt to keep me warm. Both the lenght and the material would keep me warm. I do love my historical clothing and I would love to wear them in a sort of more everyday context, but my medieval warderobe is a bit to “special” to wear other than in the forest or at events. Since I’ve started to make a warderobe for the 1840’s I’ve been looking at lots of extant clothing from my home county here in Sweden and have been wanting to sew a skirt like those I’ve seen. On this Pinterest-board I’ve saved my inspiration. 

A skirt from Hjortsberga, Blekinge, 1830-1860. Woolmix tabby. Warp in linen and weft in wool. Nordiska Museet NM.0112174

De bevarade kjolarna är ofta i halvylle – antingen linne eller bomull i varp och ylle som inslag – och har ett sidenband påsytt längs fållen. Väldigt fint. Jag tittade i min tyghög och hittade ett grått ylle som jag insåg skulle passa utmärkt till min idé. Tillsammans med ett mörkare grått ylle som jag fick över från min Herjolfsneshätta, så skulle det bli väldigt fint! Det mörkare yllet skulle få ersätta sidenbandet och jag fick skarva det på väldigt många ställen för att få ihop till kjolen, men jag tycker slutresultatet blev så fint att det verkligen var värt det!

They are normally in a wool/cotton blended tabby – one for the warp and one for the weft – and has a silk ribbon sewn on to the bottom hem. Very pretty. I looked into my stash and found a grey wool twill that would suit perfectly for my idea. Together with some dark grey left over scraps from my Herjolfsnes hood, which would be the trimming, it would make a very pretty skirt. I had to piece the dark grey trim a lot since it was in small pieces, but I think that the finished result is so pretty that it was totally worth it.

Me in my favourite material – wool! 
Worn over my petticoat from HSF #19 – Inspiration

Även om tanken var att det skulle bli en vardagskjol så ville jag handsy den. Jag är alldeles för lat för att plocka fram symaskinen och resultatet blev så mycket bättre än om jag hade sytt på maskin. Jag ville kunna använda kjolen till reenactment med så att sy på maskin kom aldrig ens på tanken. Måtten är tagna från bevarade kjolar och det är även sömnadsteknikerna. Ryggen är sydd med stripade rynkor (osäker på termen där faktiskt) och framsidan har ett slätt stycke samt är veckad. Den stängs på vänster sida med hyskor och hakar.

Even though it is supposed to be an everyday skirt I wanted to hand sew it. I’m to lazy to take out the sewing machine and the result is so much more delicate and pretty than if I’d used the machine. I wanted to be able to wear the skirt at reenactment events as well so it was really never a question. The measurments are taken from extant skirts and so are most of the sewing techniques. The back is cartridge pleated, the immediate front is flat and the front sides are knife pleated. It closes at the sides with hooks and eyes.

The front – knife pleats and flat front

The back – cartridge pleats

Jag gick ifrån originalen på två ställen. För det första hoppade jag över att sy in ett linnestycke längst fram. Det sägs att “den lappen skulle alltid finnas på kjolen oavsett om tyget räckte till eller ej, den kallades för djäknalappen” och jag vet ärligt inte varför. Förklädet som man alltid hade på sig täckte i alla fall det kontrasterande stycket. Det andra jag gjorde annorlunda var att jag sydde på ylletyg istället för ett sidenband – det vet jag inte om det gjordes.

I stepped away from the originals in two things. Firstly I skipped the part in front which is in a compleatly different fabric. It is said that every skirt should have a piece like that – for reasons I don’t know – and it wouldn’t be seen since the apron you always wore would cover it. The other thing is that I used a wool fabric as trim and not silk ribbon. I don’t know if that was done.

Första gången jag använde kjolen var på min födelsedag, på Lucia. Det var ungefär 5 grader ute och jag var varmare än jag någonsin varit förut! Eller ja, mina ben var framförallt mycket varmare. Under kjolen hade jag min bomullsunderkjol och yllestrumpor. Helt klart nöjd!

I first wore the skirt at my birthday, the 13th of December. It was about 5 degrees Celsius and I was warm all day. Under the skirt I wore my petticoat and wool stockings. I’m so happy with it!

Since it was no snow here I borrowed the setting with the fake snow. This is how I looked all day. 

What the item is: A woolen skirt
The Challenge: #23 – Modern history
Fabric: A grey, fulled wool. I used 2*1,5 meters
Pattern: None
Year: Aiming for around the 1840s
Notions: It is sewn with waxed linen thread, the trim is another wool fabric, sewn down with threads from its own warp, hooks and eyes in brass.
How historically accurate is it? It’s OK, I guess. Apart from the square of linen fabric in front that a chose to skip and that the trim is made of wool fabric instead of silk ribbon, I’d say its really good. It is sewn with period techniques and in oeriod materials.
Hours to complete: I’m always bad at keeping track of this. Maybe 15?
First worn: On my birthday, December 13th. 🙂
Total cost: The fabric cost 150 SEK/meter and the notions came from my stash, but say 20 SEK for those, so in total that would be 320 SEK ($42,40, €34,14, £23,98).

Fruhättan – The open hood

Här har jag skrivit fler tankar om fruhättor och dess användning.
http://andrea-hakansson.blogspot.se/2014/11/nagra-tankar-some-thoughts.html

Here I have written some more about open hoods and their uses. 
http://andrea-hakansson.blogspot.se/2014/11/nagra-tankar-some-thoughts.html

***

Jag höll en workshop på Anno på Bohus fästning om fruhättor i september. Före workshopen sammanställde jag ett kompendie med den research jag gjort. Jag har främst fokuserat på 1300-tal och tidigt 1400-tal. Här är det.

I held a workshop at the event Anno about open hoods in september. Before the workshop I put together a small sheet of research, focusing mainly on the 1300s, with a bit of early 15th century. Here it is. 

Me in the background, holding the workshop. Photo: Karl Andersson & Linda Clarin


***

I både fynd- och bildmaterial ser man från och med andra halvan av 1300-talet en speciell typ av hätta. En liten hätta med knappt något ok som har stora slag som gärna sticker ut ordentligt. I vardagligt tal brukar dessa kallas ”fruhättor”. På engelska ”open hood” eller ”french hood”. Dessa finns i modet i ungefär samma form minst 100 år framåt i tiden. De tidigare avbildningarna kommer från lite överallt i Europa, medan de senare avbildningarna i princip alla är från Frankrike.

In both extant material and period illumination you start to see a special kind of hood from the second half of the 14th century. A small hood, with hardly any shoulder part and big wings which are sticking out real good. The Open Hood or French Hood. You can see these in fashion in well over a hundred years. The earlier depictions are from all over Europe, but the later ones are almost all from France.

Codex Manesse, 1305-1340, UBH Cod. Pal. germ 848 fol 192v

Redan i början av 1300-talet finns antydningar i konsten till det som senare blir den klassiska modellen av fruhätta. I till exempel Codex Manesse syns en röd, pälsfodrad hätta på huvudet på en dam. Den är helt öppen och hänger helt enkelt på huvudet. Fruhättan går från att ha i princip inga slag och en knorr på huvudet runt mitten av 1300-talet till att ha mer extrema slag och lång strut i slutet av 1300-talet och in på 1400-talet.

Already at the beginning of the 14th century you can see some hoods that flirts with the style in art. For example in Codex Manesse, where you can see a red, fur lined hood on the head of a lady. It’s compleatly open and just hangs at the top of her head. The open hood goes from being rather simple, with practically no wings in the middle of the 14th century to having wide, quite extreme wings and a long liripipe at the end of the same century into the beginning of the next.

The Luttrell Psalter: Psalm 103. Lincolnshire, c.1320-40  British Library Add. MS 42130, fol 33 r

Hättor i fynden
Det finns ett par fynd som har kategoriserats som fruhättor, eller liknande plagg. De man främst brukar hänvisa till är hättorna från London. Det finns tre hättor, nummer 147, 246 och 247. Alla är hittade i leran kring Themsens strand och dateras till slutet av 1300-talet.

Extant hoods
There are some extant hoods that have been cathegorised as open hoods – or similar garments. The ones you usually refer to are the London hoods. There are three hoods, no. 147, 246 and 247. All are found in the excavations arount the river Thames and are dated to the end of the 14th century.

Materialet i dessa hättor är uteslutande ylle vävt i tuskaft. Tittar man generellt över Londonfynden så är tuskaft det vanligast förekommande vävslaget under sen medeltid, den vanligaste trådtätheten är 10-20/10-20 trådar per centimeter (varp/inslag). Det varierar alltså lite, men det är i vanligast med lika många trådar per centimeter i både varp och inslag (Crowfoot, Pritchard, Staniland 2001, s 45).

The material in these hood are all tabby woven wool. Generally, throughout the London findings, tabby is the most common weave during the late medieval time. The most common thread density is 10-20/10-20 threads/cm (warp/weft). It varies some, but the most common is an even weave with as many threads/cm in the weft as in warp (Crowfoot, Pritchard, Staniland 2001, p 45). 

London hood no 147 (fig 1)

London hood no 246 (fig 2)

London hood no 247 (fig 3)

Bland textilfynden från Herjolfsnes, Grönland, finns ett flertal hättor. Det finns många olika modeller, men den modell som dominerar är den lilla, tajta hättan med kort ok. Av denna modell finns cirka 11 stycken hättor bevarade (plus delar av en strut).

Amongst the textiles from Herjolfsnes, Greenland are several hoods. Thera are several different models, the model dominating is the small, tight hood with short shoulder part. There are 11 hoods of this type preserved.

Jag har valt att fokusera på nummer 79, som syns på bild nedan, eftersom det är den jag främst har baserat mönstret till min hätta på. Den är sydd av ylle vävd i fyrskaftad kypert, och har en gång haft en strut som blivit avsliten (de rester av struten som finns har markerats som en liten fyrkant på principskissen på övre delen av bilden till vänster). Från början var hättan ljust grå (Østergård 2004, s. 215).

I’ve chosen to focus on no 79, which is seen in the picture below, since it’s the one I’ve based most of the pattern of my own hood on. It is sewn from a woolen 2/2-twill and has once had a liripipe of which only a few centimetres still exist. From the beginning the hood was a light grey (Østergård 2004, p. 215).

Greenland hood no 79 (fig 4)

När det gäller de övriga grönlandsfynden så kan man säga att just fyrskaftad kypert är det allra vanligaste. Något som man kan hålla i minnet är dock att hättorna från Grönland har varit ihopsydda mitt fram – alltså inte öppna. Jag har valt att förhålla mig till dem ändå eftersom de har i princip samma mönster som de från London.

2/2-twill is by far the most common in the Norse settlement in Herjolfsnes. Something to keep in mind though – the Greenland hoods has been sewn together in the front, they were not open. I’ve chosen to take them into mind since they have almost the same pattern as the hoods from London. 

Roman de la Rose, 1380. Note the buttons on the hood.

Sömnad
Sömnaden av dessa hättor skiljer sig inte från andra kläder under medeltiden. De stygn som används är bland annat förstygn, efterstygn, fållstygn och pricksöm.
I grönlandsfynden finns många former av dekorationer på hättorna. Det allra vanligaste är pricksöm längs med ansikts- och halsöppningen. Först har kanten fållats med kaststygn och sedan har man sytt två eller tre rader med pricksöm. Det finns även exempel på ”fotvävning” längs med halshålet och fyllnadstrådar längs med ansiktsöppningen (Østergård 2004, s 217 f).

Sewing
The seams used are not different from other garments from the same period. The stitches used are – amongst others – running stitches, back stitches, hem stitches and stab stitches. In the Herjolfsnes finds ther are several decorations on the hoods. The most common is stab stitches along the face opening. First a small hem has been made with hem stitches, then two or three rows of stab stitches has been sewn. There are also examples of “foot weaving” along the bottom hem of the hood and filler threads along the face opening (Østergård 2004, p 217 f).

Roman de la Rose, c. 1380

För storleken kan man se till måtten på hättorna. Grönland nummer 79 är 34 cm hög, ansiktsöppningen är cirka 54 cm i omkrets. Den har även kilar mitt över axlarna som är 6,5 cm höga. Kilarna är isydda från utsidan (Østergård 2004, s 215).

The size of the hoods are as follows: Greenland no 79 is 34 cm high, the face opening is about 54 cm in circumfence. It also has gores over the shoulders which are 6,5 cm high. The gores are sewn in from the outside (Østergård 2004, p 215).

Très Riches Heures du Duc de Berry – February. 1406-1412

Londonhättorna har inga närmre specifikationer i hur de är sydda, men hätta nummer 246 har följande mått; Höjd: 33 cm, ansiktsöppning: 57 cm i omkrets, bredd: 21 cm på bredaste stället. Axelkilarna är 6 cm höga. Originalkanten på varken ansiktsöppning eller nederkant är bevarad, så vi vet inte de exakta måtten på hättan som den en gång såg ut (Crowfoot, Pritchard, Staniland 2001, s 190).

The London hoods has no closer specification in how they’re sewn, but hood number 246 has the following measurments. Hight: 33 cm, 57 cm circumfence in face opening. Shoulder gores are 6 cm high. The original hems of the face and bottom are not preserved, which means that we don’t know the exact size of the hood as it once was (Crowfoot, Pritchard, Staniland 2001, p 190).

The Comedies of Terence, 1400-1407 BNF Latin 7907 A fol. 8r
Mina hättor
Baserat på fynden jag listat ovan och otaliga manuskriptbilder så har jag gjort två stycken fruhättor och håller på med en tredje. Jag är väldigt nöjd med dem och tycker att de verkligen ser ut som i manuskripten. Här är bilder på de två.

My hoods
Based on the extant hoods listed above and several manuscript illuminations I’ve made two open hoods and have a third in the making. I am very pleased with them and I really think that they look like the hoods in the manuscripts. Here are pictures of the two.

Lindas hood. Photo: Tove Kluge

My walnut hood. Photo: Karl Andersson and Linda Clarin

Till sist har jag en bild på mitt mönster. Längden på struten står inte med eftersom jag ändrar den varje gång jag syr en hätta.

Finally – the pattern of my hood. It’s in cm, and the length of the liripipe is not included (it simply says “as long as you want”) since I change it with every hood I make.

My pattern

Litterature
Crowfoot, E. Pritchard, F. & Stainland, K. (2001). Textiles and Clothing c.1150-c.1450. Bury St Edmunds: Museum of London.

Østergård, E (2004). Woven into the Earth, Aarhus University Press: Aarhus

Figure 1-4 – http://www.personal.utulsa.edu/~marc-carlson/cloth/bockhome.html