Summering av 2014 – A summary of 2014

2014 är över och vi har klivit in 2015. Eftersom resten av bloggvärlden verkar göra såna här summeringar så tänkte jag att jag för en gångs skull skulle hänga på och göra en med, fast i min egen tappning på temat Tre.

2014 is now over and we’ve stepped into 2015. Since I’ve seen many bloggers writing posts like these I thought that I, for once, could write one as well, but in my own way in the theme of “Three”

Här kommer mina tre…

Here are my three…

…bästa minnen från återskaparåret:
1. Hollola. 
Maten, sällskapet, lärdomarna. Det var det första eventet jag arrangerade för Carnis och det var inte riktigt så illa som jag hade trott. Vi hade det väldigt trevligt och vädret var riktigt härligt. Varmt som tusan, men vi hade en sjö att svalka oss i som tur väl var. Det var väldigt trevligt att få träffa det finska gänget igen och precis lika trevligt att lära känna alla nya människor. Tack, Mervi, för att du bjöd in oss!
2. Växtfärgningen på Ekenäs. 
Jag fick för första gången prova på att växtfärga ute i fält och det var både hur kul som helst och blev riktigt bra! Trots att vädret var kasst höll vi oss glada och rörde förväntansfullt om i grytan. Resultatet av färgningen blev för min del en fin fruhätta.
3. Vårpicknicken med Svarte Skåning
Mitt under den fina våren tog vi oss ut i skogen i våra kläder för att umgås och äta gott. Medeltidsmat, glückshaus och himla fint väder gjorde dagen till ett väldigt härligt minne!

…three best memories from the reenactor year:
1. Hollola.
The food, the company, the things I learned. It was the first event where I arranged the trip for Carnis and over all it went well. We had a very good time and the weather was splendid! It was very hot outside, but luckily we had a lake to swim in and cool ourself down. It was very nice to meet the Finnish lot again and to make new acquaintances. 
Thanks, Mervi, for inviting us!
2. Plant dyeing at Ekenäs
For the first time I got to dye in camp, over fire. It was a really great experience and the result came out better than I expected. Even though it was bad weather we kept ourselves happy, stirring in the pot. The result of my piece came out to be a nice open hood. 
3. The spring picnic with Svarte Skåning
In the middle of the wonderful spring we ventured out in the Scanian forest to have a picnic. We brought medieval food, our clothing, the Glückshaus game and had a splendid time in the great weather. That is a really nice memory.

Carnis at Hollola


Dyeing with walnut at Ekenäs


Two of the dishes at the picnic


…bra saker jag gjort under året:
1. Blivit bättre på att blogga.
I början på året bestämde jag mig för att börja blogga på ett annat sätt och jag tycker att resultatet blivit jättebra! Nu är min blogg lite mer som en blogg jag skulle vilja läsa själv.
2. Utökat mitt referensbibliotek!
Fler roliga böcker, avhandlingar och rapporter har hittat in i min bokhylla! Ett stort gäng flyttade in när jag lästa på Arkeologen i Lund och biblioteket där rensade ut böcker inför stundande flytt, men jag har också köpt på mig ett gäng samt fått några som presenter och  julklappar.
3. Ordnat säker förvaring till mina prylar.
VIKTIGT VIKTIGT! Efter att ha läst och hört skräckhistorier om skadedjur så tog jag äntligen tag i att ordna med säker förvaring till mina plagg och tyger.

…good things I’ve done this year:
1. Become a better blogger
A bit into this year I decided to change the way I blog for the better, and I think I’ve succeeded. Now my blog is more like a blog I would like to read.
2. Bigger library of reference literature. 
More great books, papers and articles have found its way to my book shelves. A lot of them moved in when I studied at the Institution of Archaeology in Lund and their library gave away or sold cheaply the literature they wouldn’t bring in their coming move. The rest were either gifts or bought by myself.
3. Safe storing
Finally I got around to buy proper, airtight, boxes for my clothes and fabrics. It was long overdue and I am so very thankful that nothing happened, that I got no bugs before I secured my most precious things.

Perfect gifts! Books, wool combs and a photo album




…saker jag skulle kunna göra bättre:

1. Tidsberäkning
Som många andra så är jag lite väl optimistisk när det gäller hur mycket tid jag tror något kommer ta. Jag trodde exempelvis att jag skulle hinna sy upp något att ha på Thomanders Jul, men det insåg jag ganska snabbt att jag inte skulle hinna med. Jag hade tänkt hinna med några fler utmaningar i The Historical Sew Fortnightly, men jag har fokuserat en hel del på skolan så sömnaden har fått stå lite åt sidan.
2. Att värdera mitt eget arbete.
Jag vet om att jag gör bra grejer, att källbasen för dem är god och att jag syr väldigt noggrant och fint. Ändå är jag inte riktigt “där” än. I år ska jag vara stolt över mig själv och mina prylar och verkligen lita på mig själv och mina kunskaper!
3. Research!
Stående inslag på min “att-göra-bättre”-lista. Man kan alltid hitta fler källor, läsa mer texter eller kanske bli bättre på att tolka bilder. 

…things that I could’ve done better:
1. Time estimation 
I am so bad at estimating how much time I have and how long things will take. I thought that I during the autumn would have made a whole 1840s outfit but that sure didn’t happen. I would have wanted to finish some more of the Historical Sew Fortnightly challenges, but I’ve been to focused on studying.
2. Valuing my work
I know that I make very nice things, with good research and neat stitching, but I’m still not “there” yet. This year I shall be proud and really trust myself and my ability.
3. Research
One can always become a better researcher! There are always more sources to be found, more texts to be read and better ways to interpret illuminations. 

…plagg jag är mest nöjd med:
1. Min 1840-talsunderkjol.
2. Min fruhätta och den research jag gjort om plagget i sig.
3. Min knäppta hätta med 32 stycken miniknappar.

…items I’m most pleased with:
1. My mid- 19th century petticoat.
2. My open hood and the research I’ve made about the garment.
3. My buttoned hood, with 32 tiny buttons.

My 1840s petticoat


My open hood


The buttoned hood

En kort summering av mitt år – Gott nytt år på er alla!

A short summary of my year – Happy New Year to you all!

Några tankar – Some thoughts

Som tillägg till mitt senaste inlägg delar jag med mig av en bild från ett franskt manuskript daterat till 1400-1407.

As a complement to my last post I would like to share this picture from a French Manuscript dated to 1400-1407.

BNF Fr Lat. 7907 A

Det jag tycker är intressant är kvinnornas olika fruhättor – att de har så olika stil. De yngre kvinnorna har ganska lika modell på sina hättor medan den äldre kvinnan har helt annan stil på sin hätta. Om man går tillbaka och tittar på lite tidigare hättor så stämmer modellen bättre in där. Som den här i Luttrellpsaltaren.

What I think is interesting is that the older lady has a different style of hood than the younger women. The younger ones has quite the same model, they’ve just styled them a bit different, but the older woman has hood that fits better into the mid-14th century. Like this one in the Luttrell Psalter.

The Luttrell Psalter: Psalm 103. Lincolnshire, c.1320-40  British Library Add. MS 42130, fol 33 r

Man skulle kunna tänka sig att den äldre kvinnan är kvar i modet som rådde när hon var ung och inte vill följa den nya tidens ideal. Dagens ungdom, ni vet. “Det var bättre förr”. Om man tittar igenom manuskriptet så ser man att äldre kvinnor genomgående verkar ha den modellen på hätta till skillnad från yngre kvinnor. Man kan också ana samma sak i följande bild.

You could think that the older woman follows the fashion from her youth – not wanting to commit to the new fashion ideals. You know, the youth of today. Things were better in my days. If you look through the manuscript you see that genarally older women wears the older style of hood and the younger ones wears the knew fashion. The same fenomena might be seen in this next picture.


De tre kvinnorna längst bak har alla samma stil på sin hätta medan kvinnan längst fram har en annan. Om man skulle våga sig på en åldersbedömning utifrån bröstens placering så skulle åtminstone jag säga att de bak är yngre. 
The three women in the back have the same kind of hood and the woman in front has another. Judging on breast placement one could argue that the woman in front could be older than the others. 

Det här var allt för idag. Jag har lite sömnad att göra. 😉
This was all for today. I’ve got some sewing to do. 🙂


Fruhättan – The open hood

Här har jag skrivit fler tankar om fruhättor och dess användning.
http://andrea-hakansson.blogspot.se/2014/11/nagra-tankar-some-thoughts.html

Here I have written some more about open hoods and their uses. 
http://andrea-hakansson.blogspot.se/2014/11/nagra-tankar-some-thoughts.html

***

Jag höll en workshop på Anno på Bohus fästning om fruhättor i september. Före workshopen sammanställde jag ett kompendie med den research jag gjort. Jag har främst fokuserat på 1300-tal och tidigt 1400-tal. Här är det.

I held a workshop at the event Anno about open hoods in september. Before the workshop I put together a small sheet of research, focusing mainly on the 1300s, with a bit of early 15th century. Here it is. 

Me in the background, holding the workshop. Photo: Karl Andersson & Linda Clarin


***

I både fynd- och bildmaterial ser man från och med andra halvan av 1300-talet en speciell typ av hätta. En liten hätta med knappt något ok som har stora slag som gärna sticker ut ordentligt. I vardagligt tal brukar dessa kallas ”fruhättor”. På engelska ”open hood” eller ”french hood”. Dessa finns i modet i ungefär samma form minst 100 år framåt i tiden. De tidigare avbildningarna kommer från lite överallt i Europa, medan de senare avbildningarna i princip alla är från Frankrike.

In both extant material and period illumination you start to see a special kind of hood from the second half of the 14th century. A small hood, with hardly any shoulder part and big wings which are sticking out real good. The Open Hood or French Hood. You can see these in fashion in well over a hundred years. The earlier depictions are from all over Europe, but the later ones are almost all from France.

Codex Manesse, 1305-1340, UBH Cod. Pal. germ 848 fol 192v

Redan i början av 1300-talet finns antydningar i konsten till det som senare blir den klassiska modellen av fruhätta. I till exempel Codex Manesse syns en röd, pälsfodrad hätta på huvudet på en dam. Den är helt öppen och hänger helt enkelt på huvudet. Fruhättan går från att ha i princip inga slag och en knorr på huvudet runt mitten av 1300-talet till att ha mer extrema slag och lång strut i slutet av 1300-talet och in på 1400-talet.

Already at the beginning of the 14th century you can see some hoods that flirts with the style in art. For example in Codex Manesse, where you can see a red, fur lined hood on the head of a lady. It’s compleatly open and just hangs at the top of her head. The open hood goes from being rather simple, with practically no wings in the middle of the 14th century to having wide, quite extreme wings and a long liripipe at the end of the same century into the beginning of the next.

The Luttrell Psalter: Psalm 103. Lincolnshire, c.1320-40  British Library Add. MS 42130, fol 33 r

Hättor i fynden
Det finns ett par fynd som har kategoriserats som fruhättor, eller liknande plagg. De man främst brukar hänvisa till är hättorna från London. Det finns tre hättor, nummer 147, 246 och 247. Alla är hittade i leran kring Themsens strand och dateras till slutet av 1300-talet.

Extant hoods
There are some extant hoods that have been cathegorised as open hoods – or similar garments. The ones you usually refer to are the London hoods. There are three hoods, no. 147, 246 and 247. All are found in the excavations arount the river Thames and are dated to the end of the 14th century.

Materialet i dessa hättor är uteslutande ylle vävt i tuskaft. Tittar man generellt över Londonfynden så är tuskaft det vanligast förekommande vävslaget under sen medeltid, den vanligaste trådtätheten är 10-20/10-20 trådar per centimeter (varp/inslag). Det varierar alltså lite, men det är i vanligast med lika många trådar per centimeter i både varp och inslag (Crowfoot, Pritchard, Staniland 2001, s 45).

The material in these hood are all tabby woven wool. Generally, throughout the London findings, tabby is the most common weave during the late medieval time. The most common thread density is 10-20/10-20 threads/cm (warp/weft). It varies some, but the most common is an even weave with as many threads/cm in the weft as in warp (Crowfoot, Pritchard, Staniland 2001, p 45). 

London hood no 147 (fig 1)

London hood no 246 (fig 2)

London hood no 247 (fig 3)

Bland textilfynden från Herjolfsnes, Grönland, finns ett flertal hättor. Det finns många olika modeller, men den modell som dominerar är den lilla, tajta hättan med kort ok. Av denna modell finns cirka 11 stycken hättor bevarade (plus delar av en strut).

Amongst the textiles from Herjolfsnes, Greenland are several hoods. Thera are several different models, the model dominating is the small, tight hood with short shoulder part. There are 11 hoods of this type preserved.

Jag har valt att fokusera på nummer 79, som syns på bild nedan, eftersom det är den jag främst har baserat mönstret till min hätta på. Den är sydd av ylle vävd i fyrskaftad kypert, och har en gång haft en strut som blivit avsliten (de rester av struten som finns har markerats som en liten fyrkant på principskissen på övre delen av bilden till vänster). Från början var hättan ljust grå (Østergård 2004, s. 215).

I’ve chosen to focus on no 79, which is seen in the picture below, since it’s the one I’ve based most of the pattern of my own hood on. It is sewn from a woolen 2/2-twill and has once had a liripipe of which only a few centimetres still exist. From the beginning the hood was a light grey (Østergård 2004, p. 215).

Greenland hood no 79 (fig 4)

När det gäller de övriga grönlandsfynden så kan man säga att just fyrskaftad kypert är det allra vanligaste. Något som man kan hålla i minnet är dock att hättorna från Grönland har varit ihopsydda mitt fram – alltså inte öppna. Jag har valt att förhålla mig till dem ändå eftersom de har i princip samma mönster som de från London.

2/2-twill is by far the most common in the Norse settlement in Herjolfsnes. Something to keep in mind though – the Greenland hoods has been sewn together in the front, they were not open. I’ve chosen to take them into mind since they have almost the same pattern as the hoods from London. 

Roman de la Rose, 1380. Note the buttons on the hood.

Sömnad
Sömnaden av dessa hättor skiljer sig inte från andra kläder under medeltiden. De stygn som används är bland annat förstygn, efterstygn, fållstygn och pricksöm.
I grönlandsfynden finns många former av dekorationer på hättorna. Det allra vanligaste är pricksöm längs med ansikts- och halsöppningen. Först har kanten fållats med kaststygn och sedan har man sytt två eller tre rader med pricksöm. Det finns även exempel på ”fotvävning” längs med halshålet och fyllnadstrådar längs med ansiktsöppningen (Østergård 2004, s 217 f).

Sewing
The seams used are not different from other garments from the same period. The stitches used are – amongst others – running stitches, back stitches, hem stitches and stab stitches. In the Herjolfsnes finds ther are several decorations on the hoods. The most common is stab stitches along the face opening. First a small hem has been made with hem stitches, then two or three rows of stab stitches has been sewn. There are also examples of “foot weaving” along the bottom hem of the hood and filler threads along the face opening (Østergård 2004, p 217 f).

Roman de la Rose, c. 1380

För storleken kan man se till måtten på hättorna. Grönland nummer 79 är 34 cm hög, ansiktsöppningen är cirka 54 cm i omkrets. Den har även kilar mitt över axlarna som är 6,5 cm höga. Kilarna är isydda från utsidan (Østergård 2004, s 215).

The size of the hoods are as follows: Greenland no 79 is 34 cm high, the face opening is about 54 cm in circumfence. It also has gores over the shoulders which are 6,5 cm high. The gores are sewn in from the outside (Østergård 2004, p 215).

Très Riches Heures du Duc de Berry – February. 1406-1412

Londonhättorna har inga närmre specifikationer i hur de är sydda, men hätta nummer 246 har följande mått; Höjd: 33 cm, ansiktsöppning: 57 cm i omkrets, bredd: 21 cm på bredaste stället. Axelkilarna är 6 cm höga. Originalkanten på varken ansiktsöppning eller nederkant är bevarad, så vi vet inte de exakta måtten på hättan som den en gång såg ut (Crowfoot, Pritchard, Staniland 2001, s 190).

The London hoods has no closer specification in how they’re sewn, but hood number 246 has the following measurments. Hight: 33 cm, 57 cm circumfence in face opening. Shoulder gores are 6 cm high. The original hems of the face and bottom are not preserved, which means that we don’t know the exact size of the hood as it once was (Crowfoot, Pritchard, Staniland 2001, p 190).

The Comedies of Terence, 1400-1407 BNF Latin 7907 A fol. 8r
Mina hättor
Baserat på fynden jag listat ovan och otaliga manuskriptbilder så har jag gjort två stycken fruhättor och håller på med en tredje. Jag är väldigt nöjd med dem och tycker att de verkligen ser ut som i manuskripten. Här är bilder på de två.

My hoods
Based on the extant hoods listed above and several manuscript illuminations I’ve made two open hoods and have a third in the making. I am very pleased with them and I really think that they look like the hoods in the manuscripts. Here are pictures of the two.

Lindas hood. Photo: Tove Kluge

My walnut hood. Photo: Karl Andersson and Linda Clarin

Till sist har jag en bild på mitt mönster. Längden på struten står inte med eftersom jag ändrar den varje gång jag syr en hätta.

Finally – the pattern of my hood. It’s in cm, and the length of the liripipe is not included (it simply says “as long as you want”) since I change it with every hood I make.

My pattern

Litterature
Crowfoot, E. Pritchard, F. & Stainland, K. (2001). Textiles and Clothing c.1150-c.1450. Bury St Edmunds: Museum of London.

Østergård, E (2004). Woven into the Earth, Aarhus University Press: Aarhus

Figure 1-4 – http://www.personal.utulsa.edu/~marc-carlson/cloth/bockhome.html