Brickvävt bälte – A Tablet-Woven Belt

Ett projekt som legat nästan färdigt ganska länge är nu bärbart. När jag var hemma hos mina föräldrar förra julen så vävde jag ett band som var tänkt att bli ett bälte. Det blev gjort på en dag, men har sedan dess legat i min hög med UFOn (UnFinished Objects) i nio månader.

A project that has been almost done for quite a while is now a thing wearable.
When I was home during last Christmas I wove a band intended to be a belt. It was all done in a day, but it has laid in my pile of Unfinished Objects (UFO’s) for nine months.

14th c. woven silk belt (in three fragments). Possibly from the northern Rhine. Now in Paris, Musée de Cluny – Musée National du Moyen-Age

Sen – precis innan eventet Anno på Bohus Fästning – så bestämde jag att väntan var över. Anledningen till att jag inte gjort något med det tidigare var att jag inte hade hittat någon bra remände till det, men jag bestämde att det fick vänta så jag satte dit söljan och gjorde det bärbart.

Then, before the event Anno, I decided that the waiting was over. The original reason for not assembling it was that I did not have a good strap end, but now I decided that it could wait and attached the buckle.

My belt

Jag gjorde lite research innan jag gjorde bältet (eller, egentligen gjorde jag efterforskningarna redan 2011 när jag först provade mönstret) och såg att de skrev om ett brickvävt band (som skulle kunna vara ett bälte) i Dress Accesories. Det är gjort av ullgarn och några silkestrådar och är randigt på längden. Mitt bälte har ullgarn som varp och sysilke som inslag. Tove har också gjort lite research om brickvävda bälten. Den hittar du här.

I did some research before making it (actually, I did some research back in 2011 when I first tried this pattern) and found that they write about a woolen, tablet woven piece (that might be a belt/girdle) in Dress Accesories. It’s made of worsted threads, with some silk threads in the middle and is striped along the lenght of it. Mine has a woolen warp and a silk weft. Tove has done some research into extant belts as well, which she presents here.

Silk tablet woven girdle, 14th century, Dress Accesories, page 48
Worsted and silk tablet woven girdle, 14th century, Textiles and Clothing, page 133

I det här blogginlägget hittar du mitt första försök med mönstret. Jag har flera projekt som ser ut så här – jag kommer på vad jag vill göra, gör min research, köper materialet och sen får det vila. I det här fallet tog det tre år. Ibland tar det bara några månader innan jag gör färdigt min pryl, men det kan också ta mycket längre tid. Jag har exempel som ligger och väntar på mig sedan minst fyra år tillbaka… Aja, nu är det här projektet så gott som färdigt.

In this blog post you can find my first attempt and pattern for the girdle. I have several projects on hold like this – I come up with an idea of what I want to do, do the research, buy the materials and then I rests for a while. In this case it took about three years. Sometimes it’s only a couple of months, but I have materials for several objects that have waited in my stash for at least four years…. Now this is done atleast. 

Close up on both ends

Jag gjorde en klyvning i bandet där söljan skulle vara, så som Sarah beskriver här. Det blev väldigt bra. Änden på bandet är dubbelvikt och sedan fastsytt så trådarna låses fast. Det funkade utmärkt som bälte med – jag använde det båda dagarna på Anno.

I made a split in the band where the buckle would be, like Sarah describes here. It turned out very nice. The end of the belt is double-folded and sewed down so it won’t rip. And it worked fine as a belt as well- I used it during both days of Anno.

You can see the belt through the pocket slits. Photo by Tove Kluge

Det här är faktiskt det andra bältet jag vävt. Det första vävdes i filamentsilke och var en gåva till min mamma. Här är en bild på henne med det från Medeltidsveckan 2012.

This is actually the second belt I wove. The first one was made of filament silk and was a gift for my mother. Here is a picture of her in it from the Medieval Week of Gotland 2012.

Shiny silk belt

Nu saknas bara en remände, men det får ta den tid det tar. Jag vet exakt vad jag vill ha, så när jag hittar den så är det bara att slå till.

Now it’s only missing a strap end, but that is ok. The time will come when I find the perfect strap end – I already know what I want, so it’s just a question of time…

Ett krusdok – A frilled veil

Jag har gjort en födelsedagspresent till min mamma. Hon fyller år i augusti, men eftersom vi bor i olika städer så har vi inte synts sen dess. I helgen var jag hemma för min syster fyllde år (hon fick en gammal Husqvarna-symaskin), så då fick jag möjlighet att ge henne sin present.

I’ve made a birthday gift for my mother. Her birthday is in August, but since we live in two different parts of Sweden we havn’t seen each other since then. This weekend I travelled down the country to celebrate my sisters birthday (she got an old Husqvarna sewing machine as gift) I was able to give my the long due birthday gift for my mother. 

Weeper of Thomas Beauchamp and wife Katherine Mortimer, 1369

Hon fick ett krusdok, gjort efter Cathrins tutorial. Det tog ett tag att göra, men det gör ingenting för min del. Jag har inget emot att spendera tid på saker till min mamma. Hon är min allra bästa vän och jag är så himla glad att hon är just min mamma. Och så visste jag att hon skulle vara väldigt fin i det.

She got a frilled veil, made from Cathrin’s tutorial. It took a while to make, but I don’t mind spending a lot of time on things for my mother. She is my best friend in the world and I’m so happy to have her as my mother. And I knew she would be very pretty in it.

Hs 2505, Speculum humanae salvationis. 1360. Fol. 37r

Här är några bilder på presenten. Det är jag som har på mig krusdoket efter som bilderna togs innan hon hade fått det.

Here are some pictures of the gift. It is me wearing the veil since the pictures were taken before she got her present.

The gift and storage box

Och ja, mamma tyckte väldigt mycket om det! 🙂

And yes, my mother loved it. 🙂

HSF #19 – An 1840’s petticoat

Den här posten är dedikerad till Sarah Wagner, för att hon är en sådan stor inspirationskälla för mig. Både hennes sömnad och hennes glöd för att hjälpa andra att förstå sig på det här med historisk sömnad. Jag är så glad att hon tar sig tid att svara på alla mina frågor och funderingar, för att hon är så tålmodig och alltid uppmuntrande. För att hon skriver tre olika bloggar om historisk sömnad, där två inte är för hennes egen skull utan för alla andras.

This post is dedicated to Sarah Wagner, for being such a source of inspiration for me. Both her beautiful sewing and her spark to help people get a hang of historical sewing. I’m so happy that she takes time to answer all of my questions and wonderings, for being patient and always encouraging. For writing three different blogs about historical costuming, where two is not for the sake of herself – but for the sake of teaching others. 

Jag har länge velat göra en 1800-tals outfit, men har aldrig riktigt haft tid eller inspiration till att göra något av det. Sen så var jag på Thomanders Jul i december förra året och träffade Sarah och Maja där de satt och sydde i underbara dräkter från 1800-talets mitt, och jag gick på en föreläsning om 1800-talskläder. Gnistan tändes och jag började samla information och källor på 1800-talskläder.


I’ve wandered in to the 19th century. Oops. 🙂 I’ve been wanting to make a 19th century outfit for a couple of years, but never had the time or inspiration to do anything about it. Then last December I went to an event in Lund, Sweden, called Thomanders Jul (Thomanders Christmas). There were Sarah and Maja sewing in mid 19th century dresses, and I attended a lecture on 19th century clothing. The spark was lit, and I started collecting information and sources on 19th century clothing. 

Petticoat from Malmö Museum, 1850’s, MM  044634

Som alltid när man gör historiska dräkter så bör man börja med underkläderna. Jag började med att göra en underkjol, väldigt inspirerad av denna, gjord av Sarah.

As always when doing historical costumes one should start with the underthings. I started with making a petticoat, very much inspired by this one, made by Sarah. 

Sarahs petticoat, it’s very pretty! She was pregnant when this picture was taken. Photo: Sarah Wagner




När det kommer till bevarade underkjolar så finns det några på Malmö Museum. Jag har tagit min inspiration till min egen underkjol från dessa två objekt. MM015177 och MM044634.

When it comes to extant petticoats there are some at Malmö Museum. I’ve drawn measurments and inspiration for my petticoat from mainly two pieces. The MM 015177 and MM 044634

Petticoat from Malmö Museum, 1840’s. MM 015177

Min underkjol är nästan enbart gjord av saker jag har köpt på olika second hand-affärer. Tyget är ett gammalt bomullslakan, lintråden jag sytt den med är också från en second hand – till och med den vackra, knypplade spetsen! Zickzackbandet och bomullsbandet är båda från en sybehörsaffär.

My petticoat is made almost entirely of things I’ve bought in different charity shops. The main fabric is an old cotton sheet, the linen thread it’s sewn with – even the wonderful bobbin lace. The ric-rac ribbon and cotton tape are bought in a sewing shop. 

The petticoat. I’m wearing a medieval shift with it.

Måtten är tagna från underkjolarna från Malmö ovan, och jag tycker att min underkjol blev väldigt bra. Det ända jag inte är riktigt nöjd med är bredden på zickzackbandet – jag hade velat att det var smalare, men det är fint ändå!

Taking the measurments from the two extant petticoats I’ve listed above, I think I’ve come close to perfection. I am so very pleased by the look of it – it has really grown on me these last couple of weeks. The only thing that I’m not that happy with is the width of the ric-rac ribbon. I think it should be narrower, but I’m pleased anyway!

Not the sharpest picture, but you get the feeling of it. 


Måtten på underkjolen är:
Längd: 82 cm
Vidd i nederkant: 296 cm
Midja: 66 cm

The measurments on my petticoat are:
Length: 82 cm
Bottom width: 296 cm
Waist: 66 cm

Two tucks, bobbin lace and ric-rac braid
Detail of the waist

Mina nästkommande 1800-talsprojekt blir en rumpkudde, en särk och ett snörliv. Sen ska jag äntligen börja på klänningen. Jag har en deadline i skiftet mellan november och december – det är då jag förhoppningsvis ska åka till Lund igen på Thomanders Jul.

My next 19th century projects will be a bumroll, a shift and a pair of stays. Then I will finally start on the dress. I do have a deadline at the end of November or beginning of December. That’s when I, hopefully, will go to Lund again for Thomanders Jul. 

The Challenge: HSF #19 – Inspiration

Whose creations you were inspired by: All of Sarah Wagner’s work, but for the item I’ve made this was the main inspiration. 
Fabric: Plain white cotton, once a sheet.
Pattern: None really, it’s just a rectangle.
Year: Aiming for 1840’s, but it would also work both a bit earlier and later than that.
Notions: Waxed linen thread for sewing, linen bobbin lace, ric-rac braid and some cotton tape.
How historically accurate is it? I’d say very. Materials are okay, and sewing techniques are from extant petticoats and other period items.
Hours to complete: Maybe 15? I am really bad at keeping track of the time I put in to my things, but several evenings were spent sewing.
First worn: Only for the pictures. 
Total cost: In total – about 108 SEK (~ €12, £9 or $15). The cotton sheet cost 25 SEK (~€3, £2, $3,5), the bobbin lace cost in total 40 SEK (~€4, £3,4, $5,5), the ric-rac band costs about 30 SEK (~€3,3, £2,6, $4) and the cotton tape cost 13 SEK (~€1,3, £1, $2). 

En hätta till – Another hood

Som jag skrev i en tidigare bloggpost så har jag gjort en till hätta. Den här gången är den helt och hållet baserad på Herjolfsnesfynden. Mer exakt så är det hätta nummer 66.

As I wrote in an earlier blog post, I’ve made another hood. This time it’s entirely based on the Herjolfsnes finds. More specifically hood no. 66.

Herjolfsnes hood no. 66, picture from here

Jag använde mig främst av Else Østergårds underbara bok “Woven Into the Earth”. Först tog jag ut alla mått som fanns i boken på mönsterpapper, sedan vände jag mig till mina egna mått för att få fram det som inte stod med. Nackomkrets till exempel. Jag ville ha den tajt om nacken för att slippa drag under kyliga höstdagar.

Using the wonderful book “Woven Into the Earth” by Else Østergård I measured it up on paper, and then did some measuring on myself to get the measurments that wasn’t in the book – like the neck circumfence. I wanted it snug around the neck for chilly autumn days.

 


The pattern. Some of my pictures are from Instagram. Follow me @addelej if you like. 🙂


Jag sydde, som jag brukar, i framkilen från utsidan och som ni kan se på bilden nedan så består struten av två delar. Det gör även struten på hätta 66 och min strut är skarvad på precis samma ställe som originalet.

I sewed in the front gore from the outside, as usual, and as you can see in the picture below, the liripipe concists of two pieces. As does the liripipe on hood no. 66. Mine is cut on the exact same lenght. 

Front gore and liripipe,where it’s pieced.

Hättan är sydd med ulltråd, överallt har jag sytt med efterstygn. Sömsmånerna är sedan fällda med kaststygn och så har jag lagt ned en fyllnadstråd intill den råa kanten.

The hood is sewn with wool thread, with back stitches all the way. The seam allowances are then felled with hemming stitches, with a filler thread underneath.

Here you see the felling of the seams, and the filler threads. 

Runt ansiktsöppningen har jag fållat den på samma sätt, med kaststygn och fyllnadstråg, men jag har också sytt två rader med pricksöm/stickning. Alla dessa lite speciella sömnadssätt är tagna från olika Herjolfsnesfynd.

Around the face opening I’ve hemmed it the same way, with hemming stitches and filler thread, but I’ve also sewn two rows of stab stitches. All these features are taken from different Herjolfnes-findings. 

Face opening with fillerthread and stab stitching

Hättan var färdig alldeles lagom till eventet Anno som jag skrev om. Jag använde den på söndagen när jag höll min workshop. Jag är väldigt nöjd med hur den blev – den känns rätt och håller vinden ute.

The hood was done just in time for the event Anno, as I’ve written about. I wore it during day two when I held my workshop. I’m really pleased about how it turned out – it feels right and keeps the wind out. 

The hood in action. Photo by Karl Andersson & Linda Clarin
A hood selfie! Please ignore the car. 🙂

Till sist har jag en fråga. Tycker ni att något saknas i min medeltidsgarderob? Något som hade varit kul att göra?

At last I have a question. Do you think anything is missing in my medieval warderobe? Something that would be fun making?

Storing your clothes

So this will be a short post, entirely in English, about something VERY important.

Update! Read this post, really good information on these bad bugs. Only in Swedish though. http://somnardetbegavsig.blogspot.se/2014/09/skadedjur-i-yllet-och-hur-de-bekampas.html?m=0

I should confess. I got a real scare today. For a while, I’ve been thinking on changing the way I’ve been storing my medieval clothing and things. For as long as I’ve been active in this hobby I’ve stored my woolen things either hanging or in big cardboard boxes.

And today things were set in motion. One of my friends posted on Facebook that she’d gotten bugs in her closet. Fur (or carpet) beetles. The arch enemy of all things woolen. I thought a bit about my storage and compleatly freaked. The amount of time and money I’ve spent on my medieval warderobe made cardboard boxes totally not OK. My reason for not buying proper boxes were that it was to expensive. A box of 45 litres costs 249 SEK (about €27). That reason is NOT good enough after thinking about how much my things are worth to me. Just thinking about another friend that got their medieval warderobe compleately destroyed by clothing moths I realised something had to be done at once.

Carpet bug (picture from Wikimedia Commons)

So I rushed to the closest store (Clas Ohlson that is, for you Swedes reading) and bought some storaging, and now all my things are packed in either air (and moist-) tight boxes or vacuum storage bags (like the picture below) with some red cedar wood. As I put the things in their storage I looked over them properly and thankfully I didn’t find any traces of bugs. I would have wanted to heat everything in a sauna to be all sure, but since I don’t have access to one this would have to do.

Blankets in vacuum storage

In the end I just want to urge all medievalists that, like me, aren’t storaging their things properly to think again and store your things the right way. The price of some good boxes is nothing compared to the price of your hand crafted things!!!

Andrea

Anno

Förra helgen så var jag på ett event som heter Anno. Det hålls på Bohus fästning i Kungälv. Det är ett väldigt mysigt event.

Last weekend I attended an event called Anno. It takes place at a fortress, Bohus fortress, north of Gothenburg, Sweden. It’s a very cosy event.

Me – Photo by Karl Andersson & Linda Clarin 
Anna, Linda and Tove

Jag höll en workshop i hur man syr fruhättor som den jag har på mig ovan, och på lördag kväll hade vi en liten bankett där alla tog med sig mat som vi delade på. Jag gjorde två pajer efter ett recept på Gode Cookery. Kvällen var trevlig med musik och lite dans – ganska mycket som på dessa manuskriptbilder.

I held a workshop about making open hoods like the one I’m wearing above and on Saturday evening we had a small banquet where everybody brought some food for everybody to eat. I made two pies after a recipe on Gode Cookery. The evening was nice with some music and dancing. Much like these manuscript pictures.

Romance of Alexander 1338-1344

Roman de la Rose 1350

Jag har gjort en del grejer de senaste veckorna och alla har visat sig bli bra saker.

I have made some smaller things this last weeks. All of them turned out to be good things.

Först och främst har jag gjort en fruhätta till Linda. Det är i princip samma mönster som till min hätta. Den är baserad på Grönland- och Londonfynden och sydd i ett rött tuskaftsylle.

Firstly, I made an open hood for my friend Linda. The pattern is much like the one I used for my own hood. Based on the Greenland and London findings, it is made of a nice, red wool tabby.

Linda seems happy with it. 

So am I. I’m really pleased with the look of it. Photo by Karl Andersson & Linda Clarin

Jag har ocksågjort ett par brickvävda strumpeband. Garnet är färgat med björklöv och bandet är vävt med sex brickor, men jag har bara trätt två hål i varje bricka. Det björklövsfärgade garnet är både varp och inslag och spännena kommer ifrån Lorifactor.
I’ve also made a pair of tablet-woven garters. The yarn is dyed with birch leaves, and I used six tablets, but only threaded two holes, Both warp and weft is the birch dyed yarn and the buckles are from Lorifactor. 

När jag var på öppningen av utställningen på Historiska i Stockholm så lärde jag mig att spinna med slända. Efter det har jag letat efter en slända och för ett par månader sedan hittade jag en på Blocket. Mitt första försök till att spinna satt kvar på sländan tills precis innan eventet när jag tog bort det för att kunna spinna ett finare garn där. Här ser ni en jämförelse av mitt första försök och det som sitter på sländan nu.
When I was at the exhibition opening at Stockholm I learned how to spin my own yarn on a spindle. Since then I’ve been looking for a spindle and then, a couple of months ago, I found one. My first attempt on spinning got of the spindle just before the event so that I could be spinning a much thinner and better yarn there. Here you see a comparison of the first attempt and the one that’s on the spindle now.

För att lättare kunna hantera ullen och sländan så gjorde jag mig en distaff/ullstav. Det var väldigt enkelt – det är ett vanligt kvastskaft (som säljs separat på ÖoB) som jag har karvat lite i med kniv. Ullen har jag knutit fast med lite garn. Den var jättehärlig att spinna med så nu behöver jag bara skaffa mig en tidsenlig slända med. 
For easier use of the spindle and wool at the event I made myself a distaff. Super simple, it’s just the handle of a broom (which luckily was sold separate) which I’ve done some carving onto. Then I fastened the wool with some yarn. It was really nice to spin that way – all I have to do now is to get me a spindle that is medieval. 
Me with the spindle and distaff. Photo by Tove Kluge
Det växtfärgades även på eventet. De färgade med lökskal och fläderbär. Jag stoppade ner två provlappar i fläderbärsgrytan för att se vilken färg det blev och fick tillbaka två lila bitar. Jag tänker att jag ska lägga ut den ena biten i solen för att senare kunna jämföra hur mycket de bleks.
At the event there was some plant dyeing going on as well. They dyed with onion skins and elder berries. I put a couple of samples in the elderberry pot and got two purple pieces back. I intend to leave one of them out in the sun to see, and compare, how much it bleaches. 
Two pieces. How big will the difference be after a week in the sun?
Två saker som kommer få egna blogginlägg är en ny grönlandshätta samt ett brickvävt bälte, så ni får hålla ögonen öppna efter de inläggen! 🙂
Two items that will get their own blogposts are a new Greenland hood and a tablet-woven girdle, so you will have to wait and see how they look. 🙂 

Björklöv – Birch leaves

Jag är mitt uppe i en flytt plus att jag jobbar en del, så det har inte blivit så mycket gjort de senaste dagarna, men några dagar sedan tog jag mig tid att färga en bit tyg. Biten är lagom för en tofspåse till bältet. 

I’m in the middle of moving and working, so I have not been able to sew as much as I’d liked, but I did make time to dye a piece of fabric. A piece large enough to make a small pouch.

Tyget är en vit yllekypert, betad med alun och sedan färgad med björklöv. En ljus, klargul färg. De två bilderna är samma tygbit i olika ljus.
The fabric is a wollen twill – I used alum as mordant and then dyed with birch leaves. A light, bright yellow. The two pictures are of the same piece of fabric but in different lights. 


En fruhätta och ett förkläde – An open hood and an apron

På Ekenäs Riddarspel färgade vi ju tyg med valnötsskal. Min tanke med färgningen var att det skulle bli en fruhätta av tyget och nu har jag gjort en sådan!

At Ekenäs Riddarspel we dyed some fabric with walnut shells. I intended to make an open hood out of the fabric, and now it’s done!

Herjolfsnes no. 79

London hood no. 174

Jag har funderat mycket över vad som är en bra huvudbonad och har kommit fram till att jag trivs väldigt bra i slöja och även haklin, men det är inte alltid optimalt att ha en sådan ensemble på sig. Exempelvis när man färgar tyg. Eller om det blåser och regnar. Jag har en fruhätta sedan tidigare, men den har jag inte använt för jag har inte riktigt varit nöjd med den. 
I’ve been thinking about what’s a good headdress, and I’ve noticed that I like wearing a veil and also a wimple, but it’s not always a good enseble to wear. For example when you dye fabrics, or when it’s windy and rains. I have an open hood since before, but I haven’t worn it since I don’t really like it. 


Min främsta inspiration till hättan kommer från de olika avbildningar av fruhättor man kan se i manuskripten. Jag visar en del av mina inspirationsbilder här på bloggen, men det finns fler i mitt Pinterestalbum – Medieval: Manuscripts, effigies and statues.
My main inspiration for the hood comes from the different depictions of open hoods that you can see in the painted sources. I’m showing some of my inspiration here on my blog, but the most is on my Pinterest board – Medieval: Manuscripts, effigies and statues.
The Comedies of Terence, c. 1400-1407

 
De Mulieribus Claris, beginning of  the 15th century
För att få mönstret vände jag mig till fynden. Hättan är främst baserad på Grönland nr. 79 och London nr. 174. Måtten är tagna från Grönlandshättan. Speciellt kilstorleken. Axelkilen på Grönlandshättan är 6,5 cm hög och det är min med. Formen på struten kommer från Londonfyndet.
For the pattern I’ve turned to some of the findings. My main sources are Greenland no. 79 and London no. 174. The measurments are taken from the Greenland hood – especially the gore size. The greenland shoulder gore is of 6,5 cm height and so is mine. I’ve taken the form of the liripipe from the london find.  
Som jag skrev innan är tyget färgat med valnötsskal och det är även garnet som jag sydde hättan med. Jag färgade dem samtidigt för att de skulle få samma nyans. 
As I said before, the fabric is dyed with walnut shells, and so is the wollen thread it’s sewn with. I dyed it at the same time so that I would get the same colour of both the fabric and the thread. 

The Roman de la Rose, 1380

Jag är väldigt nöjd med hättan! Jag kommer att kunna nåla fast hättan mot min klänning, vilket minskar risken för att den blåser av vid hård vind. Dessutom tucker jag att den ser precis ut som på bilderna. Glad Andrea. 🙂
The result is more than satisfying! I am going to be able to pin the hood to my dress, which reduces the risk of it blowing off during bad weather, and I think it really looks like it does in the illuminations. I am really pleased!
På min dator är den här bilden närmast den riktiga färgen – On my computer this is the closest to the real colour of the fabric.

Hättan – The hood
Kilen är sydd från utsidan – The gore is sewn from the outside
Som man kan se på närbilden ovan så har jag sytt i kilen från rätsidan. Det syns egentligen inte eftersom garnet har samma färg som hättan. Jag har också använt fyllnadstrådar när jag har fållat hättan, det ser man till exempel i några av Grönlandsfynden. 
As you see on the close up above I’ve sewn the gore from the “right” side. It doesn’t really show since the yarn has the same colour as the fabric. I’ve also used filler threads when felling/hemming the raw edges of the hood, as you can see on some of the Greenland garments. 
Fyllnadstråd – Filler thread
Fällda sömmar – Felled seams

På Ekenäs sydde jag också ett förkläde. Ett enkelt förkläde, rynkat mot en linning. Det är handsytt i linne med vaxad lintråd.

I also made an apron at Ekenäs. A simple apron, only gathered against a waistband. It’s handsewn in linen with waxed linen thread.

De Mulieribus Claris, beginning of the 15th century

Nativity, A book of hours, 1375-1424 Paris, Bibl. Mazarine, ms. Faralicq 06, f. 045 – vue 2

Taquinum Sanitatis, 1370-1400

Mitt förkläde är 70*80 cm, och de 70 centimetrarna är rynkade till 35 cm.

My apron is 70*80 cm, and the 70 cm is gathered at the top to be 35 cm.

Förklädet – The apron

Närbild – Close up

Från sidan – From the side

Jag tycker att det är rätt fint. 🙂

I think it’s rather pretty. 🙂

Tre färgningar – Three dyes

Jag har under våren gjort tre färgningar med olika växter och lavar. Tre färgningar med varierande resultat. Den första blev inte så bra, men de två sista är jag väldigt nöjd med!

This spring I’ve made three dyes with plants and lichen. Three dyes with different result. The first one wasn’t so good, but I’m pleased with the other two.

Min första färgning var med stenlav. Den gjorde jag tillsammans med min mamma. Vi hade nog inte riktigt koll på hur man växtfärgar så istället för den väntade, varma bruna blev det en helt okej gul ton. Vi betade inte tyget eftersom flera instruktioner nämnt att man inte behöver göra det med stenlav.

My first dye was with the lichen Parmelia Saxatilis. I dyed together with my mum. We probably didn’t know enough about plant dyeing, because instead of the warm brown colour we expected we got a yellow fabric. The yellow isn’t ugly – just not at all what we expected. We didn’t use any mordant, since different sources said we wouldn’t need any. 

Före och efter – Before and after

Nästa gång var det dags att färga med lökskal. Det var också tillsammans med mamma och blev även det en överraskning. Jag hade väntat mig en ganska vanlig, klar gul, men istället blev det en väldigt skarp, eldig gul – nästan orange. Vi betade tyget med alun.

Next time we dyed with onion skins. This time was with my mum as well, and this time we got a small surprice too. I’d expected an ordinary, bright yellow, but instead we got a vibrant, fiery yellow – almost orange. We used alum as mordant.

Före och efter – Before and after

Senast färgades det som bekant med valnötsskal. Den här gången var det dessutom i järngryta. Jag var osäker på hur mycket det skulle spela in, men jag förväntade mig någon slags mörk brun. Brunt blev det. En väldigt fin brun färg, ganska varm. Jag betade inte den här gången heller.

Last time we dyed with walnut shells. This time in an iron pot. I wasn’t sure how much that would matter, but I expectad some kind of dark brown. And brown we got. A very nice, warm brown. We didn’t use any mordant.

Före och efter – before and after

Jag har skrivit blogginlägg om alla tre färgningar. Du kan läsa om stenlaven här, om lökskal här och om valnötsfärgningen här.

I’ve written blog posts about the three dyes. You can read about lichen dyeing here, about onion skins here, and about walnuts here

Färgning på Ekenäs – Dyeing at Ekenäs

Första eventet för säsongen utspelade sig precis som föregående år på Ekenäs Riddarspel. Den här gången var det dock inte som prövomedlem utan som fullvärdig medlem i Carnis jag gick omkring i vårt läger.

The first event of the season was at Ekenäs Riddarspel, just as last year. This time was a little different. Instead of being a trial member I strolled the camp as a full member of Carnis.
Mamma syr vid färgningsgrytan – Mum sewing by the dyeing pot
Trots att vädret var lite sådär hade jag det väldigt trevligt och under lördagen färgade jag och mina vänner tyg med valnötsskal. Resultatet blev en varm, fin, brun färg. Av mina bitar ska det bli en liten fruhätta av Grönlandsmodell. 
Despite the weather being a little bad, I had a rather nice time. During the first day we (as in me and my friends) dyed fabric with the shell of walnuts. The result was a warm, pretty, brown colour. My pieces are going to be put together as a small hood of Greenland type. 

Före – Before

Glada färgare! – Happy dyers!

På tork! – Drying!

Jag hann också göra ett förkläde under helgen, men eftersom det ligger hemma hos mina föräldrar i Blekinge så har jag inte kunnat ta något kort – det kommer när det kommer!
I also made an apron during the weekend, but since it’s at my parents house in Blekinge I havn’t been able to take any photos – it’ll come in time!