Herjolfsnes Challenge warm-up – D10606

Innan jag börjar på mitt stora Herjolfsnesutmantingsprojekt ville jag göra något mindre. Både för att jag ville prova lite tekniker, såsom att skala upp mönster från Medieval Garments Reconstructed och sömnadstekniker, och för att jag ville börja (och bli färdig med) något mindre. Jag bestämde mig för att göra hätta nummer D10606, eller Nörlund nummer 78.

Jag har ett långtidsprojekt som började med att jag sydde den ärmlösa överklänningen i somras. Mitt mål är att ha ett fullt set med kläder i samma tyg. Det innebär en kjortel, en överklänning och en hätta för min del. Överklänningen är färdig och nu även hättan.

Before starting on my big Herjolfsnes project I wanted to do something smaller. Both because I wanted to try the techniques, like scaling up a pattern from Medieval Garments Reconstructed and the sewing techniques, and because I wanted to get going and finish something smaller. I decided to make the D10606 hood, or Nörlund no 78. 

I have a long term project going that started with the sleeve-less surcote last summer. My goal is to have a complete set of clothing in the same fabric. That means a kirtle, surcote and a hood for me. The surcote is done, and now the hood too.

För att göra den här hättan har jag framförallt använt två böcker om Grönlandsfynden; Som syet til jorden (engelska översättningen heter Woven into the Earth) och Medieval Garments Reconstructed, som källor. När det gäller sömnadstekniker så har jag i första hand konsulterat Som syet til jorden (SSTJ) och i andra hand Medieval Garments Reconstructed (MGR), och när jag gjorde mönstret följde jag det i MGR tillsammans med informationen som finns given SSTJ.

To make this hood I’ve mainly used the two books on the Greenland garments; Som syet til jorden (Danish version of Woven into the Earth) and Medival Garments Reconstruced, as sources. For the sewing techniques I consulted Som syet til jorden (SSTJ) in first hand, and secondly Medieval Garments Reconstructed (MGR). When making the pattern I followed the drawing in MGR, combined with the information given in SSTJ. 

Mönstret
Som jag skrev ovan så använde jag uppritningen av mönstret i MGR tillsammans med informationen om och fotona av hättan i SSTJ. Mitt mål var att komma så nära originalet som möjligt och jag tycker att jag kommer väldigt nära. Den enda skillnaden mönstermässigt är att jag missade att det var en skarv på struten. Jag märkte det inte heller förrän hela hättan var ihopsydd. Synd, men det är inte alldeles för tokigt.

The pattern
As I wrote above I used the drawing of the pattern in MGR together with the information and photos given in SSTJ. My goal was to get as close to the original as possible, and I think I’m very close based on what’s given in the two books. The only difference pattern-wise is that I missed that the liripipe was pieced and I only noticed that after the hood was all sewn together. A pity, but it’s not too bad. 

The cut out pieces

Hättan består av sex mönsterbitar. Två huvudstycken, två sidokilar och den delade struten. Struten är fastsydd till hättan på ett lite annorlunda sätt som jag inte sett någon annan stans, med utskärningar i både hätta och strut. Man kan se det på fotot av de utklippta delarna, men för att göra det hela tydligare gjorde jag en liten skiss som ni kan se nedan. Jag vet inte riktigt vad meningen med designen är än, men jag tycker det är en fin detajl och det ser snyggt ut.

The hood is composed of six pattern pieces. The two main pieces, the two side-gores and the split liripipe. The liripipe is attached in a peculiar way that I haven’t seen anywhere else, with cut outs in both the hood and on the liripipe. It can be seen in the photo of the cut out pieces, but here is an image I’ve drawn to make it even clearer. I’m not sure of what it does yet, but I think it’s a nice add, and it looks good.

The peculiar shaped joint

Sömnaden
Det fanns inte så mycket information om hur hättan var ihopsydd, varken i SSTJ eller i MGR (se citat nedan). Det som nämns är att struten är ihopsydd på både ovan- och undersidan och att hättan har två rader pricksöm längs med både ansikts- och nacköppning. Fållen längs ansiktsöppningen är 7 mm bred och nedsydd med kaststygn. Även nacköppningen är nedsydd med kaststygn, men den fållen är 9 mm bred. Det är den information som ges om hättan och det har jag kopierat till min egen hätta.

The sewing
The information about how the hood was sewn together is very sparse (see citation below), both in SSTJ and in MGR. It is mentioned that the liripipe is sewn together on both sides (top and bottom) and that the hood has two rows of stab-stitching along both the shoulder opening and the face opening. The hem of the face opening is 7 mm wide and sewn down with overcast stitches. So is the shoulder opening, but there the hem is 9 mm wide. This is all the information there is, and I’ve copied all of these features to my hood. 

“The added liripipe is 695 mm long, 55 mm wide. It is sewn together from two pieces with seams above and below the liripipe.
(…)
The original finishing edges at the face and on the shoulder are preserved. Both have two rows of stab stitching, sewn through a 7 mm and a 9 mm narrow hem. The hem is sewn down with close overcast stitches.” Østergård, 2004, page 214 

För information om hur resterande sömmar skulle sys så konsulterades informationen som ges om allmän sömnad bland Herjolfsnesplaggen i SSTJ. Där skriver de att långa sömmar troligtvis syddes från utsidan med fållstygn, därefter har sömsmånerna fällts åt ett håll och sytts ner med kaststygn – utom på axelsömmar där sömsmånerna är lagda åt varsitt håll och sedan sytts ned. Kilarna syddes också från utsidan.

For the rest of the seams I’ve leaned on the information given earlier in SSTJ, in the chapter where they describe how the Herjolfsnes garments were sewn together as a whole. There they state that the long seams probably were sewn from the outside, using a hemstitch, and then the seam allowances were sewn down to one with overcast stitches – except on the shoulder seam of the kirtles where the seam allowance was split and then sewn down. The gores were also sewn in from the outside. 

Sewing the stab-stitches

Side-gore sewn from the outside and two rows of stab-stitches

Inside of shoulder hem. 

Hättan är sydd med tunt kamgarn. Det är grått och syns ganska tydligt när man tittar närmre, men det är inget som stör mig. Jag hade kunnat lägga fyllnadstrådar längs med ansiktsöppningen, men eftersom de är väldigt tydliga med att tala om när sådana finns på hättorna gjorde jag antagandet att D10606 troligtvis inte har någon fyllnadstråd, så jag bestämde mig för att hoppa över sådana. Att sy ihop hättan gick fort – minst dubbla den tiden gick till att sy pricksömmen. Jag tycker att pricksömmen gör väldigt mycket för hättans totala uttryck och jag tycker att de är väldigt trevliga att sy.

The hood is sewn with a thin worsted thread. It’s gray and does show quite a bit when you get close, but that doesn’t bother me. I could have used filler threads along the face opening, but since they state very clearly when filler threads have been used on the other hoods I concluded that the D10606 probably don’t have any filler threads, so I decided to go without. Sewing the hood together was a fast job – at least the equal amount of time was spent on sewing the stab-stitches. I think they give alot of the finished look of the hood, and they’re quite a joy for me to sew.

Face opening

Den färdiga hättan
När jag gjorde mönstret oroade jag mig lite för att hättan eventuellt skulle vara för liten – att det inte skulle passa mig. Jag gjorde den trots allt efter originalmönster med tanken att mitt främsta mål med hättan var att testa tekniker. Nu när den är klar så visade det sig att den passade ganska bra. Jag har inte hunnit prova hättan med mina medeltidskläder än, men jag är säker på att den här hättan blir ett fint tillägg till min redan existerande hättsamling.

The finished hood
When I made the pattern I was worried that it might be too small, that it wouldn’t fit. I made it original size anyway, thinking that my main goal for this was to try the techniques. Now that it’s done it fits quite nicely. I haven’t had the time to try it with any of my dresses yet, but I think it will be a nice add to my stash of hoods. 

The finished hood!

The “horn” at the front is quite hard to get decent in a photo of it lying on the floor. 

Nästa steg blir att klippa ut tyget till min klänning. Jag spenderade helgen hos mina föräldrar och tillsammans med mamma så skalade vi upp mönstret till D10584 och gjorde en toile. Vi förde även över mönstret till mammas tyg så jag kunde ta med mig pappersmönstret hem när jag sen åkte. Nästa blogginlägg kommer att handla om mina tankar och forskningsprocessen fram till att jag klipper ut mönsterdelarna ur tyget. Kommer snart!

Next thing will be to cut the fabric for my dress. I spent the weekend at my parents, and together my mom and I scaled up the D10584 pattern and made a toile. We also traced the pattern onto my mothers fabric so that I could bring the paper pattern with me when I went home. My next blog post will be about the thoughts and research process up until the cutting of the dress. Stay tuned. 

Literature
Fransen, L., Nørgaard, A., & Østergård, E. (2011). Medieval garments reconstructed: Norse clothing patterns. Aarhus Universitetsforlag.

Østergård, E. (2004). Woven into the earth: textiles from Norse Greenland. Aarhus Universitetsforlag.

Minnen av 2015 – Memories of 2015

Jag vill bara dela med mig av mina bästa (och sämsta) minnen från mitt 2015. Jag åkte inte på så många event, men ett av de jag lyckades åka på var rätt stort. Årets första halvår var mest fokuserat på textilt hantverk. Andra halvan av året hade fokus på studier, men jag hann ändå få några saker gjorda,

I just wanted to share some of my best (and worst) memories from my 2015. I didn’t attend a great number of events, but one of the events I got a chance to attend was really big. The first six months were rather focused on textile crafts. The other six months were focused on studies, but I still managed to get some things done. 

Året började med en hel del blogginlägg. I januari publicerades flest inlägg och jag skrev bland annat om kjollängd och jag brickvävde ett hårband. Årets första blogginlägg var dock den färdiga Bärnstensklänningen, vilken blev ordentligt använd under 2015.
The year started with a lot of blog posts. January was the busiest and I wrote about skirt lengths and finished a tablet woven filet. The first blog post of the year was the finished Amber dress, which was much used during 2015. 
The Amber dress, finished in January
Resten av våren spenderades främst med att göra accessoarer till mig själv, som radband och en 1700-talshätta. Jag gjorde också lite prylar till andra som en del av en klapplek. Det var dock inte bara accessoarer som blev gjorda – jag sydde mig själv en rosa överklänning och skrev en liten artikel om medeltida frisyrer som fick ganska stor uppmärksamhet. Min tanke är att jag under 2016 ska fortsätta titta på medeltida frisyrer och kanske utveckla all kunskap till något mer.

The rest of the spring was focused on making accessories for myself, like Prayer Beads and an 18th century cap. I also made some things for others as a part of Pay-it-Forward-game. It was not only accessories that were made – I sewed myself a pink surcote and wrote an article on medieval hairstyles which got a lot of attention. I intend to research more about 14th century hairstyle and possibly develop it even further
One of the 14th century hairstyles from April
Sedan kom sommaren och med det startade eventsäsongen. Jag åkte totalt på fyra event. Ekenäs Riddarspel, Varbergs Medeltidsdagar, The Battle of Azincourt och Anno på Bohus Fästning.
Then summer came and with that the event season started. I went to four events during the summer. Ekenäs Riddarspel, Varberg Medeltidsdagar, The Battle of Azincourt and Anno at Bohus Fortress

Slaget vid Azincourt var ett stort event. Det var riktigt roligt att åka dit och bilresan dit och tillbaka är det bästa jag gjort hittils. Jag fick träffa massor av underbara människor och hade jättetrevligt, men samtidigt var det ett av de värsta event jag varit på rent vädermässigt. Det var kallt, blött, lerigt och ganska miserabelt i stunder, men ändå ett häftigt event att ha varit på. Jag har försökt att bara välja några av favoritfoton till det här inlägget, men det blev ganska många foton ändå. Jag hoppas att ni tycker de är lika fina som jag tycker!
The Battle of Azincourt was a massive event. It was really fun to go there, and I had the best roadtrip ever. I met lots of lovely people and had a great time, but at the same time it was kind of the worst event I’ve been to weather-wise. It was cold, wet, and muddy, and rather miserable at times, but still a great event. I’ve tried to choose only my favourite photos from these events to share here, but it’s still a lot of photos. I hope you find them as lovely as I do!
Ekenäs Riddarspel
Ekenäs Riddarspel
Ekenäs Riddarspel
Varberg Medeltidsdagar
Varberg Medeltidsdagar
Varberg Medeltidsdagar
Varberg Medeltidsdagar
The Battle of Azincourt
The Battle of Azincourt
The Battle of Azincourt
The Battle of Azincourt
The Battle of Azincourt
The Battle of Azincourt
The Battle of Azincourt
The Battle of Azincourt
När sommaren var över återgick jag till att sy accessoarer och mindre plagg. Man kan aldrig ha för många hättor har jag hört, så jag sydde ytterligare en Herjolfsneshätta. Jag gjorde också en väldigt fin tofspåse i silke som jag stormförtjust i. Resten av hösten gick till att sy mer moderna plagg, som en 1700-talskjol och en modern underkjol
After the summer was over I went back to making smaller items of clothing and accessories. One can never have too many hoods – I sewed another Herjolfsnes hood. I also made a very pretty, tasseled, silk purse, which I am very much in love with. For the rest of the autumn I made more modern items, like an 18th century skirt and a modern wear petticoat
The tasseled silk purse.
Året avslutades med spånad, något som jag hållit på med hela året. Jag älskar att spinna med mina medeltida sländor och spinnpinne (distaff). Tills nu har jag använt ett kvastskaft som spinnpinne, men min fantastiska mamma gav mig en handtäljd spinnpinne i julklapp som hon täljt själv. Jag är så tacksam för den! De sista härvorna jag spann under 2015 var till Herjolfsnesutmaningen. Nu ser jag verkligen fram emot att börja sy på min Herjolfsnesklänning!

The year ended with spindle spinning, something that has been present during the whole year. I love to spin with my medieval spindles and distaff. Up until now I’ve been using a broomstick handle as a distaff, but this Christmas my dear mother gave me a proper, handcarved distaff which she had made herself. I’m so grateful! The last skeins to be spun during 2015 was for the Herjolfsnes Challenge. Now I look forward to start sewing my Herjolfsnes dress
Two skeins of yarn for the Herjolfsnes Challenge
Vad kommer 2016 innehålla? Jag vet inte. Jag ska försöka att bara använda tyger jag redan har hemma, istället för att hela tiden köpa nya. Redan nu kan jag säga att det kommer bli en väldigt svår uppgift för jag har redan planerade inköp, men faktum är att mitt förråd svämmar över av tyger som redan har specifika projekt knutna till sig. Även om jag inte skulle köpa några nya tyger har jag projekt för hela året redan…

What does 2016 hold for me? I don’t know. I will try to only use fabrics from stash, rather than buying new fabrics all the time. I guess that will be a hard task, because I already know that I will have to buy some more fabrics, but the fact is that my storage is full of fabrics bought for specified projects. I’ll have project for the whole year even if I won’t buy new fabrics… 

Spånad till Herjolfsnesutmaningen – Spinning for the Herjolfsnes Challenge

I mitt senaste blogginlägg skrev jag att mitt mål var att handspinna så mycket garn och tråd som möjligt till Herjolfsnesutmaningen. Jag skrev också att jag har haft fullt upp med mina studier och det är inget som har förändrats. Jag har knappt haft någon tid över för annat. Förra helgen var jag dock på kurs för Lena Hammarlund i vikinga- och medeltida spånad. Det gav mig massvis av energi att spinna färdigt det garn som fanns på sländorna.

As I wrote in my last post my aim is to handspin as much as possible for the Herjolfsnes Challenge. I also wrote that I’ve been extremely busy studiyng and I haven’t had much time left for spinning or sewing for the most of this course. Then I went to a spinning course in Medieval and Viking spinning for Lena Hammarlund last weekend. It gave me lots of energy to finish the yarn that was on my spindles.

The spindles as they looked in the last blog post.

Spånadskursen var fantastiskt rolig och vi hade det väldigt trevligt ihop. Tack Iduna för ett trevligt arrangemang! Mervi skrev om när hon gick på samma kurs fast i Stockholm på sin blogg. Jag har bara ett par foton från helgen – mina tankar låg helt på att spinna. Vi diskuterade flera intressanta saker, som vad man ska tänka på när man rekonstruerar historiska textilier. Vi fick också höra berättelsen om rekonstruktionen av Gunnistermannens kläder, vilken Lena var med och gjorde. Sen provade vi olika sländor, jag visade hur jag spinner på medeltidsvis med ullstav/distaff och vi gick igenom olika ulltyper. Vi provade också olika ullkammar och diskuterade vad skillnaden var och vilka som var bättre för vilken typ av ull. Det var en bra, nördig, helg med många roliga stunder.

The spinning course was great and we had a really nice time together. Mervi wrote about when she attended the same course in Stockholm on her blog. I only have a few photos from the weekend – my mind was mainly set on spinning. We discussed lots of interesting topics, like what to think of when reconstructing historical textiles. We also got to hear the lovely story of how it was to reconstruct the Gunnister man’s clothing, which Lena was part of. Then we tried different spindels, I showed how I spin medival-wise with a distaff and we sorted through different wool types. We also tried different wool combs, discussed which pair was better for which wool. In all it was a good, nerdy, weekend with lots of fun.

Some of Lena’s wool combs, yarn, spindles and wool

Garnet jag spunnit nu blev färdig för ett par kvällar sen och det är spunnit med mina medeltidssländor tillsammans med ullstav/distaff. Det är verkligen det sätt som funkar bäst för mig att spinna på. Det går fortare, är enklare att hantera och ger mig bättre kontroll, bland annat. Jag började spinna det här garnet innan Herjolfsnesutmaningen kom till, så det var inte spunnet med det projektet i åtanke till en början. Nu kommer det användas till mitt utmaningsplagg, men på grund av den anledningen skiljer det sig lite från originalen.

The yarn I finished a couple of nights ago is spun on my medieval spindles with a distaff. It is really the best way to spin for me. Goes quicker, is easier to handle and gives me more control, among other things. I started to spin this yarn before the Herjolfsnes Challenge came alive, so it wasn’t really spun with the purpose that it later got – to be used in my challenge garment. Now it will, but because of that reason it differs some from the original.

The two skeins of yarn

Garnet är spunnet av kardad ull, 50% gute och 50% finull. Det är den största skillnaden. På tiden jag återskapar så hade man kardor, men det finns inget som tyder på att det fanns kardor i de grönländska bosättningarna. Ullen jag spinner av borde varit kammad istället, men eftersom jag redan hade den här ullen kardad och jag började spinna garnet innan jag bestämt vad jag skulle göra av det så får det bli så. Den andra saken som skiljer lite är grovleken på garnet. Den är kanske något tjockare än de man använt i Herjolfsnes. Men! Det är handspunnet på slända och jag tänker använda det. Det är väldigt fint med.

The yarn is spun of carded wool, with 50% gute and 50% finull (two Swedish breeds). That is the main deviation. At the time that I reenact they had carders, but there is no evidence of any carders being found at Greenland. The wool should have been combed instead, but this wool I’d got already prepared and I, as I said, started to spin it before I’d decided what to make of it. The other thing that perhaps deviates a bit is the thickness of the yarn. It might be too thick compared to the yarns at Herjolfsnes. But! It is handspun on a spindle and I intend to use it. It is very pretty, too. 

I nuläget är garnet något övertvinnat – det snurrar sig lite när jag håller upp det. Det är dock inget problem då meningen var att det skulle bli lite övertvinnat. Jag ska använda det till viss vävning och flätning så då vill man inte ha ett för löst spunnet eller tvinnat garn som går av enklare. Om ni vill läsa mer om tråd och garn under medeltiden – läs artiken “Den viktiga tråden” på Historical Textiles.

At the moment the yarn is slightly over-plied. It twists a bit when I hang it on its own. That is not a problem though. I meant to spin it that way since I’m going to use it for some weaving and braiding. A too losely spun yarn would break more easily. For more on yarn and threads during the medieval times, read the article “The crucial thread” on Historical Textiles.

I slutändan är jag glad för mitt garn. Den större härvan väger 52 gram och den mindre väger 11 gram. De är båda Z-spunna och sen S-tvinnade. Nu kommer jag behöva studera ett tag till, sen är det dags att spinna sytråden! Det ser jag fram emot – jag har till och med kammat och klätt ullstaven så jag kan börja spinna när som helst!

In the end I’m happy with it. The larger skein weighs 52 grams and the smaller one 11 grams. They are both Z-spun, then S-plied. Now I’ll study some more and then it’s time to spin the sewing thread! I’m very much looking forward to that – I’ve already dressed the distaff so that I can begin at any time!

Combed Swedish Rya wool, ready to be spun into sewing thread!

Min Herjolfsnesutmaning – My Herjolfsnes Challenge

Det känns som att jag inte skrivit något blogginlägg på länge nu. Jag har heller inte fått så mycket sytt eller spunnit så det kliar lite i fingrarna nu. Det beror framförallt på mina studier. Just nu läggs all tid och energi på dem, men det innebär inte att jag har slutat tänka på fina saker jag vill göra, som att sy moderna ylleklänningar, 1910-talskorsetter och en hel massa andra saker. En av de andra sakerna som jag tänker ganska mycket på är Herjolfsnesutmaningen.

I feel like I haven’t written a blog post in a long time now, and my fingers are itching for doing some sewing or spinning. All my energy is laid on my studies at the moment, but that doesn’t mean that I’m not thinking about all the lovely things I wan’t to do like sewing modern woolen dresses or 1910’s corsets and a whole lot of other things. One of those things that I think a bit more of is the Herjolfsnes Challenge. 

Spinning for the challenge. Soon time to ply!

I somras köpte jag en ekologisk yllekypert från Medeltidsmode med tanken att den skulle bli en Herjolfsnesklänning. Senare skrev Elina på Neulakko en statusuppdatering på sin facebooksida där kommentarerna ledde till Herjolfsnesutmaningen. Perfekt motivation för sömnaden – jag har storartade planer!

This summer I bought an organic wool twill from Medeltidsmode, intending for it to be sewn into a Herjolfsnesdress. Later, Elina at Neulakko posted a photo on her facebookpage where the comments lead to the Herjolfsnes Challenge. A perfect motivation to get the sewing going! I have great plans. 

No. 42/D10584. Photo from kostym.cz

Jag har valt att göra nummer 42 (museumnummer D10584). Den har allt jag vill att min nästa klänning ska ha – långa ärmar, fickslitsar och en rund halsringning. Enligt Som Syet Til Jorden så är fickslitsarna cirka 17 centimeter långa och är kantade med en fläta. Ärmarna avslutas med två slitsar, ungefär 13 centimeter långa och nederkanten är först kantad med singling och sedan med en kantväv. Halsringningen är först fållad och har sedan också fått en fläta ditsydd som förstärkning och dekoration. Om man läser stycket om dessa flätor i boken så verkar de vara ögleflätor.

I have chosen to make the number 42, or museum number D10584. It has all the things that I want for my next dress – long sleeves, pocket slits and a round neckline. According to Som Syet Til Jorden (Woven into the Earth) the pocket slits are 17 cm long and are finished with a braid, the sleeves ends with two slits about 13 cm long. The hem of the garment is finished with singling and a tablet-woven edge. The neckline is first hemmed and then it has been finished with a braid that has been sewn on, similar to the one on the pocket slit. If you read the paragraph about the braids in Herjolfsnes these seems to be fingerloop braids. 

Basic pattern. Drawing from Marc Carlson

Mitt mål är att spinna all sytråd jag ska använda för det här projektet. Till det har jag väldigt fin ryaull som jag kammat och dragit ut täckhåren på. Det är dessa jag kommer spinna till sytråd. Jag hoppas också att jag kan spinna all annan tråd och garn som jag använder, till kantväv, flätor, fyllnadstråd och sånt, men det är inte riktigt lika prioriterat även om jag redan börjat med just den biten.

My goal is to spin all the sewing thread that I’ll use for this project. For this I have some very nice Rya wool that I’ve combed and separated the hairs from the rest of the wool. That’s what I’m going to spin to sewing thread. I’m also hoping to spin all of the other thread and yarn that I’ll use for edgeweaving, braids, filler threads and such, but that is not as prioritised as the other even though I’ve already started on it. 

My challenge notebook. It contains all of my thoughts
and some notes on construction and sewing.

Like this page. Trying to figure out how to cut the dress
with all the twill lines running the same direction

Den här gången kommer jag inte sätta något slutdatum. Definitivt inte nu. Kursen jag läser just nu kräver mycket tid och energi och jag har hört att nästa kurs också kommer vara tuff. Det gör mig inte så mycket egentligen – jag är väldigt nöjd och glad med mitt val av utbildning, men det är lite tråkigt när jag inte har tid att hantverka lika mycket som min kreativitet vill. Jag hoppas att jag ska vänja mig ordentligt vid tempot nu snart så jag hinner med både ock.

I’m not going to set a deadline for this. Especially not now. This course is taking a lot of time and energy and I’ve heard that the next one is going to be tough as well. I’m not sad about it – I’m really happy with my choise of education, but I do think it’s sad when I’m not able to sew and craft as much as I normally do. I’m hoping that I’ll adjust to the tempo soon and be able to do both things. 

The combed rya wool ready to be spun to sewing thread

This is what I spun from the left-overs from the combing.
Probably the ugliest skein of yarn I’ll ever make, but I spun it fast
 because it takes less space spun than unspun. 


En underkjol till vardagen – A petticoat for everyday wear

Two tucks and lace at the bottom. Much like my 1840’s petticoat.
Som jag skrev i slutet av det förra blogginlägget så har jag faktiskt lyckats ta mig i kragen och sy ett plagg som ska användas till vardags! Jag är inte jätteglad i att sy moderna saker, än mindre att sy dem på maskin, men jag kan definitivt se fördelarna med ett snabbare sömnadsförlopp. 

As I wrote at the end of my last post I have actually made something for modern wear! I’m not overly fond of sewing modern clothing or sewing on the machine for that matter, but I see the advantage of it being fast. 

An Instagram photo from the sewing process.
I’m @addelej there if you’d like to follow me!
Det finns en bra anledning till att jag sydde denna. Nu när hösten kommer hit med temperaturer från strax över nollan till runt tio grader så är det dags att plocka fram resten av yllet! En av mina favoritgrupper av plagg är långa yllekjolar. De håller en varm och är väldigt mysiga. Förra julen fick jag dessutom en hel hög med sådana av min mormor och de är fantastiska! Det finns dock ett problem… Jag kan verkligen inte stå ut med känslan av ylle mot vanliga “nylonstrumpbyxor”. Jag skulle aldrig gå utan strumpbyxor och jag antar att ett sätt att lösa problemet vore att istället använda strumpbyxor av ylle eller bomull, men jag kom fram till att den enklaste lösning vore att sy en underkjol. 
There is a good reason for making this one. Now that autumn is coming to Sweden with temperatures between 0-10 degrees Celcius I’m starting to wear more wool clothing. One group of garments I love most are long wool skirts. They keep you warm and are very cosy and last Christmas I got a whole bunch from my grandmother. Lovely things! There is one problem though – I can’t stand the feeling of wool against nylon tights (ok, I guess that they aren’t nylon anymore, but you get the idea). I wouldn’t go without tights and I could of course wear woolen or cotton ones, but I found that the easiest solution would be to make a petticoat. 

Here the petticoat has been worn for a whole day with lots of wrinkels as result.

Konstruktionen är enkel. Kjolen består av två rektanglar som rynkats mot en linning som stängs med en knapp. Jag hämtade inspiration från de 1800-talsunderkjolar jag tittade på när jag sydde min 1840-talsunderkjol. Visst skulle jag sy ett plagg att bära i modern tid, men det betyder inte att jag måste göra det modernt. Om jag skulle köpa något så skulle jag troligtvis köpa moderna grejer, men det är inte riktigt jag att inte sy med åtminstone lite bas i det historiska. Min underkjol är sydd i enkel lakansväv av bomull, har två smala veck längs med fållen och är kantad med brodyrspets.

The construction is simple. Two straight panels gathered to a self fabric waistband which buttons closed. I gathered inspiration from the 19th century petticoats that I researched for my 1840’s petticoat. Sure – I was about to make a petticoat for modern wear, but would a totally non-historically-inspired garment be me? Maybe if I bought it but not if I’d make one. It is made of plain cotton and it has two narrow tucks close to the hem and is hemmed with broderie anglaise lace. 

Jag är verkligen kär i den! Jag använde den för första gången igår och den fungerade utmärkt. Nu när jag märkte hur lätt det faktiskt var att sy en kanske jag syr ytterligare en eller två att ha under mina mer tajta yllekjolar. Att sy på maskin gick mycket smidigare än vad jag någonsin trott. Jag hade förväntat mig mycket mer krångel. Den är nästan helt maskinsydd. Det enda som är handsytt är knapphålet – dels för att handsydda knapphål är mycket (!) snyggare än maskinsydda och dels för att jag faktiskt inte vet hur man syr knapphål på min maskin…

I’m totally in love with it! I used it for the first time yesterday and it worked splendidly. I might even make one or two more to go under my more slimmed skirts. Now I know that I can do it, right? And I’m pleasantly surprised of how easy it was to sew it on the machine. I had expected a lot more fuzz really. It is almost entirely sewed on machine – the only thing that I handsewed was the button hole. Both because I like the look of handsewed button holes much better than machine ones and because I don’t know how to make them on my machine… 

Here is the petticoat in action together with a wool skirt that
my grandmother sewed and used before she gave it to me. 

En 1700-talskjol – An 18th century skirt

Något som ni kanske har märkt är att jag håller på att sy mig en ny sen 1700-talsdräkt. Det senaste plagget som blev färdigt var en brun yllekjol. Jag har inte så mycket att säga om den, mer än att det är en väldigt simpel konstruktion. Det är den “typiska” 1700-talskjolen med ett bakstycke som knyts ihop fram och ett framstycke som knyts ihop bak eller fram det med. Det verkar inte ha varit den enda kjolkonstruktionen som användes under 1700-talet, men eftersom den är enkel och rolig så bestämde jag mig för att använda den. Kjolen är sydd i en valnötsbrun ylletuskaft från Medeltidsmode med linning i samma tyg som resten av kjolen. Knytbanden är av linne.

As you might have noticed I’ve begun to make a late 18th century outfit. The last garment to be finished for that is a brown wool skirt. I don’t have much to say about it more than it’s a very simple construction. It’s the typical 18th century skirt where the back part ties in front an the front part ties either in the back or in the front as well. It does not seem like it was the only skirt model around, but simple as it is I like to use it. It’s made of a walnut brown wool tabby, with a self fabric waistband and linen tape ties. 

Några av fotona är lite ur fokus och det skyller jag på att jag tar mina bilder alldeles ensam med timern på kameran, men jag hoppas att ni ska se något ändå. Jag tog tre typer av bilder. En med bara kjolen, den andra med pocket hoops under och den tredje med mitt förkläde som jag sytt innan. De matchar superfint!

Some of the photos might be a little out of focus (I blame the fact that I take my photos all by myself with the timer function), but I hope you’ll be able to see anyway. I took three kinds of photos. One with only the skirt, the second with pocket hoops and the third with pocket hoops and the apron I’ve made earlier. The match is perfect!

Som ni ser på bilderna med pocket hoops så är kjolen egentligen inte sydd för att bäras med sådana. Den har samma längd hela vägen runt. Ett av mina nästa projekt kommer att bli att sy en stubb (vilken inte kommer bli i närheten av historiskt korrekt eftersom den kommer sys av ett gammalt överkast, men den lär få rätt form i alla fall) och en rumpvalk som kjolen kommer bli buren med istället. Skulle jag vilja bära kjolen med pocket hoops så är det också så att det är en av de enklaste sakerna att ändra.

As you can see in the photos where I wear pocket hoops I haven’t made it to be worn with those. It has the same lenght all around. One of my next projects is to make a quilted petticoat (which will not be historically accurate at all except for the shape since I intend to make it out of an old bed cover) and a bum roll which it will be worn with instead. Then the lenght makes more sense. If I should change my mind that is one of the easiest things to change.

Skoningen på kjolen är sydd av en bit brunt bomullsband. Jag antar att det inte är särskilt korrekt, men det var vad jag hade hemma. Min plan är att ändra på det så snart som möjligt.

The hem facing is a brown piece of cotton tape. I guess that it’s not that accurate, but it was what I had at home and I intend to change it when possible. 

Och vet ni vad? Jag har faktiskt sytt något på min symaskin till att ha till vardags… Vad det är kommer i nästa post!

And guess what? I’ve actually sewn something for modern wear on my sewing machine… What it is you will see in the next post!

What the item is: An 18th century skirt
The Challenge: #9 – Brown (Yay, I managed to submit two things for this challenge!)
Fabric: Brown wool tabby from Medeltidsmode
Pattern: None, but I looked at a couple of tutorials for assembly
Year: I’m aiming for about 1780, but it works for a greater span
Notions: Linen tape (ties), cotton band (hem facing), linen sewing threand and wax
How historically accurate is it? Not 100 %, but close. It’s hand sewn with period techniques, but the hem facing isn’t really right I think. I’m going to change it as soon as possible.
Hours to complete: 6-8 hours. It was quite fast.
First worn: For the photos on September 28th
Total cost: About 600 SEK (64 EUR, 71 USD), where the fabric was 550 of it.

En till Herjolfsneshätta – Another Herjolfsnes hood

I lördags var jag som tidigare år på Bohus Fästning på eventet Anno. Jag ville ha något litet att sy på under tiden jag var där så jag bestämde mig för att börja på en hätta. I min tygstash hittade jag en fantastisk, roströd, yllekypert från Medeltidsmode som jag redan sytt en hätta av och använde mönstret från min andra Herjolfsneshätta. Jag hade inte tillräckligt mycket tyg för att oket skulle bli så långt som mönstret, men det gjorde inte så mycket eftersom jag egentligen bara ville sy på en hätta. 

On Saturday I went to the event Anno at Bohus Fortress, as I usually do in the beginning of September. I wanted something small to sew on at the event and decided on a hood. I found a lovely, rust coloured, wool twill from Medeltidsmode which I’ve already made a hood of and used the pattern for the last Herjolfsnes hood I made. I didn’t have enough fabric to make long enough down the shoulders, but that didn’t really matter as I just wanted to make a hood. 

The hood
Den är sydd med teknikerna man hittar bland hättorna från Herjolfsnes. Den mest synliga detaljen är pricksömmen och fyllnadstråden längs med ansiktsöppningen. Jag har använt ett tunt kamgarn att sy hättan med, förutom fyllnadstråden som jag kammat och spunnit själv. Sömnaden gick väldigt fort och jag var i princip färdig med den när jag kom hem från Anno. Det som var kvar att göra var att sy ytterligare en rad pricksöm, vilket jag gjorde igår, och sen var den färdig. Den sitter förvånansvärt bra över axlarna och jag tror nog att den kan bli en ny favorit vid lite taskigare väder. 
It’s sewn with the techniques that are found among the hoods at Herjolfsnes. The most visible one is the stabstitches and filler thread along the face opening. I’ve used a thin worsted yarn to sew with, through the whole hood. The only exception is the filler thread which I’ve combed and spun myself. The assembly was rather quick. It was almost done when I came home from the event – I had just one more row of stab stitches to sew which I completed yesterday and then it was done. It fits very well over the shoulders and I really think that it can be a new favourite when the weather is bad.

Stab stiches from the outside
Stab stitches and filler thread from the inside
Och den är en perfekt inspiration för Herjolfsnesutmaningen som Elina på Neulakko startade! Jag köpte nyligen ett ekologiskt ylle från Medeltidsmode för att sy en Herjolfsnesklänning av så utmaningen kommer verkligen i rättan tid. Tyvärr så är min manuskriptutmaning inte riktigt påbörjad än på grund av olika anledningar, men jag har inte släppt den helt. Den kommer hända någon gång. 
And this is a perfect inspiration for the Herjolfsnes Challenge that Elina on Neulakko issued! I just recently bought an ecological wool from Medeltidsmode to sew a Herjolfsnes dress of so the challenge is right on time! I must say that I haven’t completed my Manuscript Challenge yet because of several reasons, but that one is going to happen sometime, too.

The front gore


En tofspåse – A tasseled purse

Före avresan till Azincourt så påbörjade jag en tofspåse i sidendamast med tanken att den skulle bli färdig där nere. På grund av flera anledningar blev det inte så utan den ofärdiga påsen fick vila på mitt skrivbord i syrummet i ett par veckor. Sedan kom inspirationen tillbaka och jag sydde ihop den, gjorde tofsar, valknopar (turk’s headknots) och en öglefläta. Efter det fick jag pausa eftersom jag fick blåsor på vartenda finger jag använt till att fläda den tunna silkestråden med. Tillslut gick blåsorna ned och idag flätade jag tillsist de två sista flätorna och gjorde färdigt väskan.

Before going to Azincourt I started on a tasseled purse in silk damask, intending for it to be done down there. Because of lots of reasons that didn’t happen and it laid unfinished on my sewing desk for some weeks. Then I got the inspiration to start again and sewed it together, made tassels, turk’s headknots and one fingerloop braid. After that I had to pause because I got blisters on every finger used for braiding. The blisters finally faded and today I got the last two braids done and finished the purse!

“The Sacrament of Marriage”, circa 1380, Paris, Bibliothèque nationale, nouv. acq. lat. 3093, p. 176. Picture from La Cotte Simple

Relic purses, Germany, 14th century. Image source.

Tyget är en återskapad sidendamast uppvävt av Sartor baserad på ett original från 1300-talets Italien. Jag fick en liten restbit av Tove som fick den och några andra små bitar över när hon gjorde sin sidlösa överklänning. Sidendamast i hittat i London med, daterat till 1300-tal. Jag skarvade baksidan lite för att verkligen utnyttja det mesta av tyget, något som man kan se i bevarade påsväskor. Tove och Linda gav mig också välbehövlig hjälp för att tackla valknoparna vilket jag är väldigt tacksam för. De gör så mycket för väskans totala utseende. Vill du läsa mer om valknopar så kan man göra det i detta inlägg av Isis på Medieval Silkwork. Det finns massa fantastiskt att läsa där, om man inte redan har gjort det.

The fabric is a reproduced 14th century Italian silk damask from Sartor – a small piece that was given to me by Tove. It was one of the small scraps that was left from her sideless surcote-project. Silk damask is found in 14th century London as well. I pieced it some on the back of the purse to get the most out of the fabric – something that was done on a couple of extant purses. Tove and Linda also gave me a big bump in the right direction on making the turk’s headknots which I’m very grateful for. They do so much for the apperance of the bag. If you want to read more on turk’s headknots I really recommend this post by Isis at Medieval Silkwork. That, and all of her other posts, gives a great cover on the theme.  

Silket i tofsarna är vad jag hade kvar från mitt Bärnstensklänningsprojekt. Jag måste verkligen ha räknat fel och dessutom tagit i överkant när jag beställde det för jag har kunnat använda det till så många projekt utöver det som var tänkt från början, men nu är det tillslut till sin ända. Fast jag hade gärna önskat att det funnits kvar lite till – jag använde upp det sista till tofsarna så jag fick ta en annan tråd till de ögleflätade dragsnörena. Fodret är också kvar sedan bärnstensprojektet så det kom till god användning.

The silk for the tassels are leftovers from my Amber Dress project. I must have calculated way wrong when I bought it because I’ve used it for so many projects now, but finally it’s gone. Though I would have wished for it to last a bit longer – since I used it all up for tassels I had to use another silk for the fingerloop braided drawstrings. The lining is also a leftover from the Amber project – it came to good use!

The reverse side

Brown lining

Here you can see that I’ve just awled the holes – they’re not sewn. 



Jag är väldigt nöjd med slutresultatet. Det är en vacker accessoar och jag kommer att bära den med stolthet. Den går fantastiskt bra med resten av mina fancy grejer. Jag har samlat lite mer inspiration om tofspåsar och väskor än de jag visat ovan i mitt Pinterestalbum med namnet Medieval: Purses and pouches.

I’m very happy with the result. It’s a beautiful accessory and I’ll wear it with great pride. It goes fantastically well with the rest of my fancy gear. I have some more inspiration on purses than those shown above in my Pinterest album named Medieval: Purses and pouches.

The piecing

My precious purse!

Efter att ha funderat på vad jag skulle göra till månadens utmaning i HSM (brun) så bestämde jag mig för att göra ett 1700-talsplagg, men sen kom jag på att jag redan hade detta projekt som verkligen passade in på utmaningen. Fodret är brunt, tofsarna är bruna och de ögleflätade snörena är bruna. Jag deltar gärna med den här i månadens utmaning. Jag kanske får gjort 1700-talsplagget ändå, men i så fall får det räknas som bonus.

After thinking about what I was going to make for this months HSM challenge (brown) I decided on an 18th century garment, but then I realised that I already had this project that very much fits into the challenge. The lining is brown, the tassels are brown and the fingerloop-braided drawstrings are brown as well. I’m happily turning this in as my contribution. I might get the 18th century thing done as well, but I’ll count that as a bonus in that case.

What the item is: A silk purse with tassels
The Challenge: #9: Brown
Fabric: A reproduction silk damask from Sartor and silk taffeta for lining. About 15*30 cm of each.
Pattern: None.
Year: Second half of the 14th century.
Notions: Silk thread from Devere Yarns for tassels, sewing silk, bees wax and silk gimp.
How historically accurate is it? Very. It’s based on period illuminations and extant purses.
Hours to complete: I’m so bad at keeping track. Not to many though, perhaps around 4.
First worn: Not yet, but I’m planning to wear it this weekend at an event.
Total cost: The damask was a gift, but would have cost somewhere around 9€ for 15 centimeters (though I didn’t use a full width, so actually a bit less). The amount of silk thread used for tassels and such is probably worth somewhere around 6€. The taffeta lining is probably somwhere around 6€ as well. In total somewhere around 21-22€.

HSM #8: En kombination – 1917´s combination

Augustis utmaning i The Historical Sew Monthly var Heirlooms and Heritage och jag hade egentligen tänkt göra något helt annat än det som det blev. Min plan var att sy ett livstycke efter original från tidigt 1800-tal från trakterna där min pappas släkt bodde då, men planen gick i stöpet när jag insåg att tyget jag haft undanlagt i fem år för just det här projektet inte räckte. Det var rester från ett annat projekt och det hade inte gått att få ihop det utan alldeles för många skarvar. Jag började dessutom lite väl sent för att kunna beställa nytt tyg i tid för utmaningen så jag trodde att jag skulle få stå över månadens utmaning.

For the August challenge of the Historical Sew Monthly – Heirlooms and Heritage – I’d originally planned for making something entirely different. My plan was to sew a bodice (livstycke) after originals surviving from the early 19th century, from the area that my relatives lived in during that time. That is something I have planned to do for at least five years, but never got around to do it. I thought that I finally would be doing it now, but when I took the intended fabric out I realised that I didn’t have nearly enough. I’ve saved leftovers from another project for all these years thinking it would be enough. And I started a bit too late to order new fabric for the bodice so I thought that I would have to sit this challenge out. 

Les Dessous Elegants Septembre 1917, page 128. Corset and chemise or combinations

Sen kom jag att tänka på ett mönster jag köpte för ett par månader sedan – Wearing Historys mönster på en kombination från 1917. Det skulle bli en bra ersättare. En särk eller en kombination användes av alla kvinnor och jag har definitivt kvinnliga släktingar som levde under den tiden. Även om mönstret inte är svenskt så påminner det till stor del om de original jag sett här så även om det kanske inte är sannolikt att mina släktingar hade just en sådan här kombination så är det heller inte helt otroligt.

Then I thought of the Wearing History pattern I bought a couple of months ago – the 1917’s combinations. That would be a good substitute. A chemise or combination would have been worn by all women and I most definately have female relatives that lived during that time. Even though this pattern is not Swedish it looks quite much like some original undergarments that I’ve seen here so even if it’s not extremely likely that one of my relatives had this kind of undergarment it’s atleast plausible. 

Me wearing the combinaiton

Jag började med att föra över mönstret på mönsterpapper och klippte sedan ut en toile ur ett använt lakan. Efter att jag sydde ihop den och provade så ändrade jag till två storlekar mindre för att få en kombination som mer liknade de jag sett innan och för att den skulle bli bekvämare att ha under min framtida korsett. Jag tog in toilen och bestämde mig för att faktiskt använda den till att sy ett färdigt plagg. Som några av er vet så är jag i princip novis på symaskinssömnad och eftersom lakanet var helt okej och inte för slitet så kändes det bra att använda det som övningsplagg att testa alla tekniker på. Dessutom så är mina original maskinsydda så då ville jag ha min maskinsydd med.

I began with tracing the pattern and then cut a mockup out of a used bed sheet. After sewing the mockup together I decided to go down two sizes to make it a bit more comfortable for wearing under a corset and to make it look a bit more like the pattern drawing. I cut it again and sewed it together. Much better. Since the sheet was in an OK condition I decided to sew it together properly to make an actual pair of combitations. As some of you know, I’m quite a novice when it comes to sewing on the machine. I normally handsew things and don’t really get along with my sewing machine. But I want to make my things period accurate and my small collection of original garments from the period are sewn on the machine so that was what I wanted to do as well. I sort of used it as a practise garment to try the techniques out before doing them in the real fabric. That means that this garment would have fit into the “Out of Your Comfort Zone”-challenge as well.

I didn’t have enough fabric to cut the front piece on fold so I made it in two pieces instead

Kombinationen är sydd med samma tekniker som i mina original, men jag kunde inte fundera ut hur spetsen skulle sys fast. Som tur väl var så skrev The Dreamstress en väldigt pedagogisk tutorial om just det och helt plötsligt var det mycket enklare. Spetsen på mina original är dessutom fastsydda på exakt samma sätt (eller på ett annat sätt som ger samma resultat) så det gjorde ju saken ännu bättre. Hela kombinationen är maskinsydd utom knapphålen som jag sytt för hand med knapphålssöm. Det enda som inte är riktigt korrekt är att jag har använt pärlemorknappar till stjärtlappen vilket nog inte hade använts till underkläder. Den enda anledningen till att jag använde pärlemorknappar var att jag inte hade några andra och jag tänker byta ut dem snarast möjligt.

It is sewn using techniques found in my extant undergarments. The lace attachment gave me much headache before The Dreamstress posted an excellent tutorial on that theme and all of a sudden it made perfect sense. The lace on my period garments were attatched the same way (or at least looks exactly the same when done). Everything is machine sewn except for the buttonholes which are handworked in buttonhole stitch. The only thing that isn’t really period is the buttons. They’re mother-of-pearl buttons which wouldn’t have been used in that way. The only reason I used them was that I had no other buttons at home and I intend to change them as soon as possible. 

The handworked buttonholes

What the item is: 1917’s combinations
The Challenge: #8: Heirlooms and Heritage
Fabric: An old bed sheet
Pattern: Wearing History’s circa 1917 Combination Pattern
Year: 1917
Notions: Cotton thread, mother-of-pearl buttons, a bit less than 2 meters of lace, 1 meter of cream satin ribbon
How historically accurate is it? Coming close to a 100% accurate. The things taking it down is the buttons, the satin ribbon which is poly (though easily exchangable) and perhaps the fabric which was a new (as in this decade) bed sheet and not a vintage one. The quality is a bit different.
Hours to complete: 6 or so. I took my time since it was the first time in ages that I used my sewing machine.
First worn: Not for real yet – I need the rest of my 1910’s outfit before that, but I did wear it for a couple of hours after it was done on August the 29th since it was so comfortable.
Total cost: Everything except the lace came from my stash, so it’s hard to say. The lace cost 40 SEK and if I would buy the rest now it would probably end somewhere at 100 SEK which is about 12 USD.

HSM #7: Ett kattunförkläde – A late 18th century apron

HSM: So this is a late submission for the Accessorise challenge – the deadline was 31st of July, but since I made it for the challenge I’m making it an entry anyway…

Det här med att sy plagg och dräkter från alla historiska perioder är något jag verkligen tycker om och jag har en dröm om att ha minst en dräkt från varje århundrade, år 1000 och framåt. Vissa tidsperioder får större fokus än andra – som sent 1300-tal vilket är en stor personlig favorit. Andra perioder som jag lägger ner mycket tid och forskning på är sent 1700-tal, allmogekläder cirka 1840 och det tidiga 1910-talet. Min kunskap när det gäller 1700-talskläder har utvecklats enormt sedan jag gjorde mitt första försök till dräkt och jag måste läsa in och lära mig mycket mer innan jag börjar anse mig kunnig inom perioden. Kort sagt – jag är fortfarande en nybörjare på sent 1700-tal.

I love to make garments and costumes from all periods of history and I do have a dream of having at least one whole costume from every century, year 1000 and forward. Some periods are given more attention than others, like the late 14th century which is a big love for me. Other periods that I spend a lot of time researching for are late 18th century, 1840’s commoners clothing and the early 19-teens. My knowledge on 18th century clothing and historical sewing has improved a lot since I made my first attempt on the period and I know that I want to learn even more before I consider myself good at this period. In short – I’m still very much a beginner on late 18th century clothing.

En av de saker som jag behövt länge till min 1700-talsdräkt är ett förkläde, men jag har inte riktigt kunnat bestämma mig för vilken sorts förkläde jag skulle göra. Jag började med att kolla runt på nätet efter förkläden, men hittade bara utländska förkläden. Då vände jag mig till den fantastiska resursen Digitalt Museum och gjorde en sökning där på förkläden från 1700-talet. Klicka in här och se vad jag hittade. Så himla många fina saker! Jag tyckte om ett förkläde mer än de andra:

One of the things I’ve known that I needed for my 18th century kit was an apron, I just couldn’t decide what type of apron to make. I started looking around for aprons online but found only foreign aprons. Then I turned to the wonderful resource Digitalt Museum and did a search there for 18th century aprons. Look here what I found. So many lovely things! I liked one apron more than the others:

Apron made of printed cotton, date of production 1780-1800. Digitalt Museum, NM.0001961

Det är ett fantastiskt kattunförkläde. Tyget är troligtvis importerat och för att göra förklädet har de använt två våder, ihopsydda i mitten. Det är daterat till mellan 1780-1800. Nederkanten är 142 centimeter och förklädet är 94 cm på höjden. Överkantens bredd nämns inte, men andra förkläden från tiden är mellan 45-51 cm breda. Det de däremot nämner är att midjelinningen fortsätter ut i tampar på 14 cm från varje sida vilka avslutas med smala bomullsband. Det är rynkat mot midjelinningen vid sidorna, men mitten är slät. Om man tittar nära uppe i vänstra hörnet av förklädet så ser man sömsmånen genom linningstyget gömt därinne.

It’s a fantastic apron made of printed cotton. The fabric is probably imported and to make the apron they have used two widths, sewn together in the middle. It’s dated between 1780-1800. The bottom measures to 142 cm and it is 94 cm long. The width of the top isn’t mentioned, but other aprons from the same time has a top width between 45-51 cm. What they do mention is that the waistband continues for 14 cm from each side and is finished with a narrow cotton ribbon. It is gathered to the waistband on the sides, but the middle is flat. If you look closely on the upper left corner you can see the seam allowance that is sewn and locked into the waistband.

Here you see the flat front and gathered sides.

I think it will look fantastic with pocket hoops under. 

Jag har sytt mitt förkläde enligt måtten jag nämnt ovan, men jag har inte två delar i mitt förkläde. Istället – för att komma så nära originalet som möjligt i utseende – har jag sytt en falsk söm och pressat den åt ena sidan. Som band använde jag ett linneband jag vävde för ett par år sedan på bandvävstol. Att sy ett kattunförkläde gav mig den perfekta ursäkten att äntligen få handla lite från Durán Textiles – tyger som jag suktat efter i ett par år nu. För er som inte hört talas om dem innan så säljer de reproducerade tyger från framförallt 1700-talet. Mitt tyg är Veronica i brunt.

I’ve sewn my apron according to the measurments mentioned above, but the main body of the apron isn’t sewn of two pieces. Instead – to come closer to the apperance of the extant apron – I’ve sewn a false seam in the middle which I just pressed to one side. For the ribbon ties I used a heddle woven linen ribbon that I wove a couple of years ago. I was happy to be making an apron of printed cotton since that gave me the perfect excuse to order some fabric from Durán Textiles, fabrics which I’ve been drooling over for some years now. For those of you that haven’t heard about them – they sell reproduced fabrics, mainly from the 18th century. Mine is the fabric Veronica in brown.

The fabric and false seam

Front

Side

Back

What the item is: An apron
The Challenge: #7 – Accessorise
Fabric: 1,1 meter of a reproduced late 18th century cotton print from Durán Textiles.
Pattern: None
Year: 1780-1790
Notions: 150 cm of a heddle woven linen ribbon, linen thread 60/2, wax.
How historically accurate is it? About 95 %, I’d say. It’s sewn with period techniques, the print is period, the materials are period except for the fabric being machine woven. It had fantastic selvages though!
Hours to complete: 12
First worn: For the photos on 11 of August with my modern clothes.
Total cost: The fabric cost 350 SEK, which is about 40 USD, 37 EUR or 26 GBP.